Life Science Umeå uppmärksammas i dokumentärprojekt

Umeå som länge har identifierats som en nyckelaktör för innovation inom Life Science kommer lyftas fram i ett spännande internationellt dokumentärprojekt. Journalisten och dokumentärfilmaren Luis Jachmann från Frankrike har besökt Umeå för att dokumentera stadens roll som en Life Science-hubb. Projektet syftar till att utforska innovativa initiativ över hela Europa.

Videointervju med Mats Falck, SOLH och Peter Jacobsson, UBI för dokumentären Bild: Jenny Karlsson

Dokumentärprojektet förväntas pågå i ett år och fokuserar på initiativens koppling till ett integrerat Europa samt hur finansiering från EU stärker forskning och utveckling.

”I samband med min research fick jag intrycket om att denna nordliga europeiska stad har en tydlig koppling till idén om ett starkt, integrerat EU”, säger Luis Jachmann.

Dokumentären kommer att framhäva Support Office for Life Science & Health (SOLH) och Umeå Biotech Incubator (UBI) som viktiga möjliggörare för innovation i regionen. En intervju med Mats Falck, SOLH, och Peter Jacobsson, UBI, lyfter hur projektet och inkubatorn fungerar som vägar in för nya projektinitiativ, främjar samarbete och driver framsteg.

Life Science-ekosystemet i Umeå
Jachmanns fyra dagar långa besök inkluderade en bred uppsättning intervjuer, aktiviteter och faciliteter som visar Umeås dynamiska Life Science-ekosystem. Det inkluderade en intervju med Fredrik Almqvist, direktör för Umeå Centre for Microbial Research (UCMR), skridskoåkning och intervju i Tavelsjö med Emil Byström, VD för SpinChem, samt ett besök på Lipum med Susanne Lindquist och Pernilla Abrahamsson.

En central fråga för intervjuerna var: Vad är huvudmålet för initiativen och hur bidrar europeisk finansiering till att uppnå det? Jachmann fick också en rundtur av Life Science-faciliteterna vid Umeå universitet och UBI.

”Dessa få dagar gav mig en ingående inblick i hur Life Science-forskning är en nyckelindusti i Umeå. Jag fick en uppfattning om hur framväxande företag är nära kopplade till den högkvalitativa forskning som görs vid Umeå universitet. Dessa starka band mellan akademi och affärsidéer kan, och kommer förmodligen att ha, en stark påverkan på ekonomiska och demografiska effekter för hela regionen. Och i slutändan gynnas Europa av de innovationer som föds i norra Sverige”, säger Jachmann.

Luis Jachmann med Andreas Lindberg, affärscoach på UBI, och Emil Byström, vd på SpinChem. Foto: UBI

Se en förhandsvisning
Vi väntar med spänning på den slutliga dokumentären och ser fram emot att få se hur Life Science i Umeå framhävs som en del av ett bredare europeiskt narrativ. Titta på en förhandsvisning av materialet som filmades, videon här innehåller miljöbilder från skridskoåkningen i Tavelsjö.

Emil Byström, vd för SpinChem, intervjuas av Luis Jachmann under en långfärsskridsko-tur på Tavelsjön. Foto: UBI

Text: Jenny Karlsson för Umeå Biotech Incubator 

Novo Nordisk rasar på börsen efter resultat av studie

Novo Nordisk rasar på börsen efter resultat av fetmastudie som inte når de förväntade resultaten.

Novo Nordisk har meddelat resultat från REDEFINE 1, en global fas 3-studie som undersökt effekten och säkerheten hos CagriSema, en kombination av cagrilintid och semaglutid, jämfört med de enskilda komponenterna och placebo. Studien, som pågick i 68 veckor och inkluderade 3 417 deltagare med fetma eller övervikt, visade att CagriSema gav en signifikant större viktminskning än placebo och de enskilda läkemedlen.

Huvudresultat:

  • Viktminskning: Patienter som behandlades med CagriSema uppnådde i genomsnitt en viktminskning på 22,7 % jämfört med 11,8 % med cagrilintid, 16,1 % med semaglutid och 2,3 % med placebo.
  • Hög dos: Efter 68 veckor nådde 57,3 % av CagriSema-patienterna högsta dosen, jämfört med 82,5 % för cagrilintid och 70,2 % för semaglutid.
  • Betydande viktminskning: 40,4 % av deltagarna som behandlades med CagriSema uppnådde en viktminskning på 25 % eller mer, betydligt högre än jämförelsegrupperna.

CagriSema visade sig vara säkert och väl tolererat, med milda till måttliga gastrointestinala biverkningar som minskade över tid. Novo Nordisk planerar att utforska ytterligare potential för CagriSema och förväntar sig resultat från en andra studie (REDEFINE 2) under första halvåret 2025.

Foto: Novo Nordisk

 

Läs det globala pressmeddelandet här;

Novo Nordisk A/S: CagriSema demonstrates superior weight loss in adults with obesity or overweight in the REDEFINE 1 trial

Bagsværd, Denmark, 20 December 2024 – Novo Nordisk today announced headline results from REDEFINE 1, a phase 3 trial in the global REDEFINE programme. REDEFINE 1 is a 68-week efficacy and safety trial investigating subcutaneous CagriSema (a fixed dose combination of cagrilintide 2.4 mg and semaglutide 2.4 mg) compared to the individual components cagrilintide 2.4 mg, semaglutide 2.4 mg and placebo, all administered once-weekly. The trial included 3,417 randomised people with obesity or overweight with one or more comorbidities and a mean baseline body weight of 106.9 kg.

The trial achieved its primary endpoint by demonstrating a statistically significant and superior weight loss at week 68 with CagriSema versus placebo.

The REDEFINE 1 trial was based on a flexible protocol, allowing patients to modify their dosing throughout the trial. After 68 weeks, 57.3% of patients treated with CagriSema were on the highest dose compared to 82.5% with cagrilintide 2.4 mg and 70.2% with semaglutide 2.4 mg.

When evaluating the effects of treatment if all people adhered to treatment1, people treated with CagriSema achieved a superior weight loss of 22.7% after 68 weeks compared to a reduction of 11.8% with cagrilintide 2.4 mg, 16.1% with semaglutide 2.4 mg and 2.3% with placebo alone. In addition, 40.4% of patients who received CagriSema reached a weight loss of 25% or more after 68 weeks, compared to 6.0% with cagrilintide 2.4 mg, 16.2% with semaglutide 2.4 mg, and 0.9% with placebo.

When applying the treatment policy estimand2, people treated with CagriSema achieved a superior weight loss of 20.4% compared to a reduction of 11.5% with cagrilintide 2.4 mg, 14.9% with semaglutide 2.4 mg and 3.0% with placebo.

In the trial, CagriSema, cagrilintide 2.4 mg and semaglutide 2.4 mg appeared to have a safe and well-tolerated profile. The most common adverse events with CagriSema were gastrointestinal, and the vast majority were mild to moderate and diminished over time, consistent with the GLP-1 receptor agonist class.

“We are encouraged by the weight loss profile of CagriSema demonstrating superiority over both semaglutide and cagrilintide in monotherapy in the REDEFINE 1 trial. This was achieved even though only 57% of patients reached the highest CagriSema dose,” said Martin Holst Lange, executive vice president for Development at Novo Nordisk. “With the insights obtained from the REDEFINE 1 trial, we plan to further explore the additional weight loss potential of CagriSema.”

The results from the second pivotal phase 3 trial, REDEFINE 2, in adults with type 2 diabetes and either obesity or overweight are expected during the first half of 2025.

LÄSTIPS: Sprickan i skapelsen – genredigering och människans makt över evolutionen

Sprickan i skapelsen – genredigering och människans makt över evolutionen av  

Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna tilldelas 2020 års Nobelpris i kemi för upptäckten av ett av genteknikens skarpaste verktyg: gensaxen CRISPR/Cas9. En upptäckt med potential att rädda liv men också ödelägga dem.

”En vetenskaplig thriller och fängslande läsning” 

Sprickan i skapelsen – genredigering och människans makt över evolutionen av Jennifer Doudna och Samuel Sternberg

Inte sedan atomkraften har en ny teknologi haft så oöverskådliga konsekvenser att upphovsmännen känt sig tvungna att varna för sin upptäckt. I den här välskrivna vetenskapliga thrillern får vi följa Nobelprisvinnande Jennifer Doudna på jakt efter den stora upptäckten, en jakt som leder till svåra vägval och större makt än vi kunnat ana.

Resultatet: gensaxen CRISPR, som gör det möjligt att redigera biologisk arvsmassa nästan lika enkelt som att klippa och klistra i en text. Tekniken kan komma att användas för att stoppa hiv, bota vissa cancersorter och förebygga genetiska sjukdomar. Men också för att tillföra nya, ärftliga egenskaper hos människan — en möjlighet som leder till oerhörda etiska utmaningar.

Den världsledande forskaren Jennifer Doudna, som tilldelades Nobelpriset i kemi 2020, berättar i Sprickan i skapelsen tillsammans med Samuel Sternberg om en av den moderna vetenskapens största upptäckter.

”Det finns en enorm kraft i gensaxen, som angår oss alla.” Claes Gustafsson, ordförande i Nobelkommittén för kemi.

”Ett ovärderligt vittnesmål … vi står i Doudnas skuld många gånger om” The Guardian

”Obligatorisk läsning för varje engagerad medborgare” New York Review of Books

”Sprickan i skapelsen, skriven av en av de främsta kvinnliga pionjärerna inom naturvetenskapen, är både olidligt spännande och skrämmande … den här boken är en vägvisare till framtiden” Arianna Huffington

”Framtiden är i våra händer som aldrig förr, och den här boken förklarar vad som står på spel som ingen annan” George Lucas

”En vetenskaplig thriller och fängslande läsning”  Venki Ramakrishnan, ordförande för The Royal Society och tidigare mottagare av Nobelpriset i kemi

Amerikansk-svenskt samarbete om cancer ska samordnas

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att sammankalla svenska aktörer i den gemensamma styrkommittén som Sverige och USA avser tillsätta genom ländernas bilaterala genomförandeavtal om cancer.

Socialstyrelsen ska bland annat.:

  • leda arbetet i styrkommittén i enlighet med genomförandeavtalet mellan Sverige och USA om cancer,
  • utse svenska deltagare till styrkommittén som bör inkludera representanter från forskningsfinansiärer, verksamhets- och patientföreträdare samt andra eventuellt berörda, samt
  • planera och genomföra en Sverige – USA cancer summit i Sverige under 2025.
  • samarbeta med relevanta myndigheter under Utbildningsdepartementet.
  • löpande informera Regeringskansliet om hur arbetet fortskrider.

Senast den 31 mars årligen delredovisa uppdraget till Regeringskansliet och senast den 31 mars 2029 slutredovisa uppdraget.

Ladda ner:

Uppdrag till Socialstyrelsen att samordna det nationella arbetet med genomförandeavtal med USA på cancerområdet (pdf 119 kB)

Karolinska Developments styrelse utser Ben Toogood till ny ordförande

Karolinska Development meddelar att bolagets styrelse utsett ledamoten Ben Toogood till ny styrelseordförande fram till nästa bolagsstämma.

Styrelsen i Karolinska Development har internt utsett styrelseledamoten Ben Toogood till ordförande fram till nästa bolagsstämma efter att professor Hans Wigzell lämnat positionen på egen begäran.

Ben Toogood har varit styrelseledamot i Karolinska Development sedan 2021 och är utöver styrelseuppdraget även Head Global Business Development på Sino Biopharmaceuticals Limited samt vd på invoX Pharma Limited och styrelseledamot i Softhale BV och pHion Therapeutics.

Ben Toogood är ny styrelseordförande i Karolinska Development.

Nominera till Årets Cancernätverkare 2025

Hedersutmärkelsen Årets Cancernätverkare tilldelas en person eller verksamhet som genom sitt engagemang stöttar Nätverket mot cancers målsättning att stärka patientens inflytande och möjligheter till optimal vård. Nätverket mot cancer utser inte en förtroendevald i en medlemsförening till Årets Cancernätverkare. Men vi uppmuntrar medlemsföreningarna och andra intressenter att nominera en person eller organisation till Årets Cancernätverkare 2025.

Utmärkelsen delas ut vid Världscancerdagen den 4 februari varje år och består av ett diplom och äran.
Juryn består av Nätverket mot cancers styrelse och deras beslut kan inte överklagas. Nätverket mot cancer instiftade hedersutmärkelsen Årets Cancernätverkare vid Världscancerdagen 2015.

Du hittar mer information om hur du nominerar här.

BioArctic och Bristol Myers Squibb i samarbete

BioArctic har ingått ett globalt exklusivt licensavtal med Bristol Myers Squibb för sitt PyroGlutamat-amyloid-beta (PyroGlu-Aβ) antikroppsprogram, inklusive BAN1503 och BAN2803, där den senare innefattar BioArctics BrainTransporter™-teknologi. BioArctic får en förskottsbetalning på 100 miljoner USD och kan erhålla upp till 1,25 miljarder USD i milstolpsbetalningar. Dessutom är BioArctic berättigat till låga tvåsiffriga procentandelar i royalties på globala produktsförsäljningar.

 

BioArctic today announced that it has entered into a global exclusive license agreement with Bristol Myers Squibb for BioArctic’s PyroGlutamate-amyloid-beta (PyroGlu-Aβ) antibody program, including BAN1503 and BAN2803, whereof the latter includes BioArctic’s BrainTransporterTM technology. As part of the agreement, BioArctic will receive a USD 100 million upfront payment and up to USD 1.25 billion in milestone payments. BioArctic is also entitled to tiered low double-digit royalties on global product sales.

Under the agreement, Bristol Myers Squibb will become solely responsible for the development and any subsequent commercialization of BAN1503 and BAN2803 and related products worldwide. BioArctic will receive a USD 100 million upfront payment and up to USD 1.25 billion in development, regulatory and commercial milestones, as well as tiered royalties on global product sales. BioArctic will retain an option to co-commercialize the products in the Nordic region. The agreement is subject to filing and clearance under the US Antitrust legislation (the Hart-Scott-Rodino Antitrust Improvements Act of 1976).

BioArctic’s PyroGlu-Aβ antibody program consists of novel antibodies targeting a specific truncated, pyroglutamate modified form of amyloid-beta. Monomers of PyroGlu-Aβ are highly prone to aggregate, leading to the formation of harmful aggregates which cause debilitating cognitive and other symptoms in Alzheimer’s disease.

The agreement includes both the BAN1503 and BAN2803 antibodies. BAN2803 includes BioArctic’s BrainTransporter technology. Brain uptake of biotherapeutics such as antibodies and enzymes is severely limited by the blood brain barrier (BBB) primarily due to their size. Active transport across the BBB, using one of the body’s own delivery mechanisms, aims to enable better drug uptake into the brain. The BrainTransporter technology utilizes the transferrin receptor (TfR), a protein facilitating transport across the BBB, to optimize brain delivery.

“I am very excited about the agreement with Bristol Myers Squibb. They share our passion for helping patients with Alzheimer’s disease and I look forward to having them as our partner for this program,” said Gunilla Osswald, CEO at BioArctic. “With the BrainTransporter technology, BioArctic has the capability to lead in the design and development of the next generation of treatments for various brain disorders, offering the potential of faster uptake, improved efficacy, less side effects and lower doses for the benefit of both patients and society.”

“Our agreement with BioArctic has the potential to further strengthen and diversify our growing neuroscience portfolio, reinforcing our commitment to exploring novel and potentially transformative approaches for Alzheimer’s disease where high unmet needs remain,” said Richard Hargreaves, Senior Vice President and Head of Bristol Myers Squibb’s Neuroscience Thematic Research Center. “We look forward to building on our existing expertise and leveraging cutting edge innovations, like BioArctic’s BrainTransporter technology, to advance and optimize the development of anti-amyloid-beta antibody treatments.”

The agreement with Bristol Myers Squibb is the first license agreement with the BrainTransporter technology. It specifically concerns PyroGlu-Aβ antibody treatments. BioArctic has retained all other rights for use of the BrainTransporter platform. The BrainTransporter technology could be used in a number of different therapy areas for delivery of biologic molecules, giving BioArctic many potential future partnering opportunities.

ATMP-rapporten visar styrkor men få initiativ inom barnonkologi

Kerstin Sollerbrant, senior forskningsexpert.

Årets ATMP-rapport från ATMP Sweden ger en såväl internationell som nationell överblick och visar bland annat att Sverige ligger relativt bra till sett till kliniska prövningar, framför allt cell- och genterapier, och att det finns både små och stora företag i Sverige som bedriver utveckling på området, men också att utvecklingen av avancerade läkemedel släpar efter på barnsidan.  Tvådagarsseminariet i Malmö bekräftar bilden av ett dynamiskt fält och behovet av prövningar på barn, berättar Barncancerfondens Kerstin Sollerbrant.

”Annual report ATMP” har tagits fram av ATMP Sweden i samarbete med Triathlon och ger genom insamlade data en överblick av senaste utvecklingen inom sektorn.

Sammanfattningsvis visar rapporten att behandlingar med ATMP blir allt vanligare i svensk hälso- och sjukvård. Det finns ett flertal avancerade terapier rekommenderade av NT-rådet och antalet kliniska studier och forskning som utförs av ATMP-utvecklare i Sverige och världen över borgar för att fler nya läkemedel och behandlingar kommer framöver.

Barncancerfonden är medlem i föreningen ATMP, som nu etableras efter att projektet ATMP Sweden avslutas, och representeras av Kerstin Sollerbrant, senior forskningsexpert, i föreningens styrelsen. Hon ingår även i EMAs arbetsgrupp för avancerade terapier, Committee for Advanced Therapies (CAT), vilken har en central roll i att bedöma och övervaka avancerade terapiläkemedel (ATMP) inom Europeiska unionen, som patientföreträdare.

– När man läser rapporten ur ett patientperspektiv är det glädjande att se att Sverige ligger bra till inom forskning och utveckling av nya och avancerade terapier men det är också som alltid lite smolk i bägaren när det handlar om utveckling av läkemedel för barn. Trots tydliga behov ligger utvecklingen på barnsidan efter utvecklingen på vuxensidan.

Incitament saknas
Förklaringen är mindre patientgrupper men också brist på incitament. Såväl lagöversikter som olika satsningar görs just nu på EU-nivå för att accelerera utvecklingen av produkter för mer sällsynta diagnoser. Både finansieringsmodeller och processer behöver ses över för att snabba på införandet av nya behandlingar i hälso- och sjukvården.

– Jag hoppas verkligen att vi får in tydliga incitament i den översyn av den europeiska läkemedelslagstiftningen som just nu pågår men också att vi i Sverige hittar nya sätt att öppna upp för andra aktörer som akademiska forskare, mindre företag och även patientorganisationer att få stöd för att ta dessa ofta mindre lönsamma produkter ända fram till ett marknadsgodkännande, säger Kerstin Sollerbrant.

Inom barnonkologin har användandet av ATMP kommit längst inom akut lymfatisk leukemi (ALL) där idag CAR-T terapier används när patienten inte svarar på första linjens behandling men även för solida tumörer så har forskningen kommit så långt att studier på patient börjar bli aktuellt:

– Både för hjärntumörer och svårbehandlade neuroblastom så hoppas vi att CAR-T ska kunna utvecklas och på så sätt öka behandlingsrepertoaren för några av de allvarligare diagnoserna, säger Kerstin Sollerbrant.

Tvådagarsseminarium i Malmö
Den 25 – 26 november arrangerade ATMP Sweden sin årliga konferens, denna gång i Malmö. Kerstin Sollerbrant deltog och tog med sig hem att ATMP-läkemedel redan idag används, kommer att användas i än högre grad, och förhoppningsvis bli en ”game changer” för många olika sjukdomar. Men hon konstaterar också att det fortfarande är mycket som måste falla på plats innan ATMP-läkemedlen kan ingå som ett naturligt behandlingsalternativ.  Först och främst måste produktionsmetoderna för ATMP-läkemedel som idag är komplicerade förbättras, skalas upp och effektiviseras. Men vi måste också standardisera diagnostiken och se till att långtidsuppföljningen av effekt och säkerhet tas med i planeringen på ett bättre sätt. Vården behöver helt enkelt anpassas för dessa nya typer av läkemedel.

När detta är på plats så hoppas Kerstin Sollerbrant att det ska bidra till ökad kostnadseffektivitet.

– Förbättringar inom dessa områden tror jag skulle minska priset på ATMP-läkemedlen och underlätta diskussioner kring prismodeller och tillgänglighet av ATMP-läkemedel, det som dominerar debatten idag. Jag hoppas också att forskningen inom området stimuleras så att vi verkligen ser ännu fler nya läkemedel i framtiden.

Nyckeltal i ”ATMP annual report” som beskriver nuläget för användning inom svensk hälso- och sjukvården är:

•Sverige har 4 ATMP-centra vid universitetssjukhusen i Uppsala, Stockholm, Göteborg och Lund.

•Kliniska prövningar inom ATMP fördubblades från 2021 till 2024 (och räknas fortfarande – minst 48 för närvarande aktiva)

•77% ökning av CAR T-behandlingar från 2022-2024 (och räknas fortfarande – 146 infusioner givna som standardbehandling)

•Svenska små och medelstora utvecklare får över 16 miljoner EUR i EU-finansiering

•Sverige leder Europa i ATMP-publikationer per capita och fortsätter att öka

•7 rekommenderade ATMP:er i Sverige – 4 CAR T och 3 genterapier. 6 till är under utredning av TLV/NT-rådet

•Endast en behandling är godkänd för barnonkologisk behandling och det är CAR-T för en specifik form av leukemi.

Läs hela rapporten här:
ATMP2030 releases annual ATMP report for 2024 | ATMP Sweden

Inom barnonkologin har användandet av ATMP kommit längst inom akut lymfatisk leukemi (ALL) där idag CAR-T terapier används när patienten inte svarar på första linjens behandling

Nytt uppdrag för att stärka implementeringen av medicintekniska regelverk

Pressbild. Getinge reprocessing instruments. Getinge.

Regeringen har gett Läkemedelsverket i uppdrag att underlätta implementeringen av de nya regelverken för medicintekniska produkter och medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik. Uppdraget säkerställer att aktörer inom området får den information och rådgivning som krävs för att följa de nya reglerna.

– Vi behöver ha en väl fungerade implementering av nya regelverk som stödjer innovation och säkerhet inom medicinteknik. Genom detta uppdrag stärker vi Sveriges position inom området och säkerställer att vi kan möta framtidens hälsoutmaningar, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Läkemedelsverket ska även arbeta för att öka antalet anmälda organ inom landet och verka för att svenska ståndpunkter tas tillvara i det europeiska arbetet med att lösa problem relaterade till implementeringen av de nya förordningarna.

Uppdraget ska redovisas skriftligt till Socialdepartementet senast den 27 februari 2026. För genomförandet av uppdraget får Läkemedelsverket använda 4 000 000 kronor under 2025.

Medivir presenterar slutdata för fostrox + Lenvima vid levercancertoppmöte

Medivir to present final safety and efficacy data for fostrox + Lenvima in advanced liver cancer at EASL Liver Cancer Summit.

Medivir developing innovative treatments for cancer in areas of high unmet medical need, today announced that final safety and efficacy data from the phase 1b/2a study of fostrox (fostroxacitabine bralpamide) in combination with Lenvima® (lenvatinib) for the treatment of advanced hepatocellular carcinoma (HCC) has been accepted for presentation at the European Association for the Study of the Liver (EASL) Liver Cancer Summit in Paris, February 20-22, 2025.

The abstract, titled “Final safety and efficacy results from the phase 1b/2a study of fostrox plus lenvatinib in second/third line patients with advanced hepatocellular carcinoma who progressed on immunotherapy.” will be presented by Dr Jeff Evans, Beatson West of Scotland Cancer Center, Glasgow, UK.

The study was closed on November 26, 2024. The three patients still remaining on treatment after more than 15 months have been transitioned to compassionate use, allowing them continued benefit from the study drug. End of treatment safety and efficacy data will be presented at the conference in Paris.

The poster will be available on Medivir’s website after the presentation.

Prenumerera