Demenssjukdomar är en av vår tids största folkhälsoutmaningar. Varje år insjuknar cirka 20 000 svenskar, och idag lever omkring 150 000 personer med en demenssjukdom i Sverige. För att möta de växande utmaningarna inom vården och omsorgen har regeringen beslutat om en utvecklad nationell demensstrategi för perioden 2025–2028. Strategin, som går under namnet Varje dag räknas, syftar till att stärka vården och omsorgen för personer med demenssjukdom och deras anhöriga.

Ökad likvärdighet och stärkt samarbete

Den nya strategin pekar ut flera viktiga utvecklingsområden, däribland en mer likvärdig diagnostik, förbättrad vård och stärkt samverkan mellan kommuner och regioner. Den omfattar även hälso- och sjukvård, tandvård samt socialtjänst för att skapa en mer sammanhållen och effektiv omsorg.

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje betonar vikten av en helhetssyn:

– Varje dag ska räknas för den som lever med en demenssjukdom och för deras anhöriga. Den som får en demensdiagnos måste få det stöd och den vård som behövs för att fortsätta leva ett gott liv. Den utvecklade nationella demensstrategin tar ett brett grepp om frågan genom att inkludera det förebyggande, hälso- och sjukvården, forskningen och omsorgen, säger hon.

Socialminister Jakob Forssmed lyfter fram strategins fokus på förebyggande insatser och stöd till anhöriga:

– Alltför länge har demensvården varit fokuserad på omvårdnad. Med den utvecklade strategin sätter vi nu tydliga mål inom utvecklingsområden som rör förebyggande insatser, diagnosticering och behovsanpassad hälso- och sjukvård. Strategin betonar även särskilt ett utvecklat stöd till anhöriga, säger han.

Malin Danielsson, seniorpolitisk talesperson för Liberalerna, understryker vikten av att se till hela individens behov:

– När en person drabbas av demens, drabbas även alla runt omkring. Därför är det otroligt viktigt att vi förbättrar livskvalitén för den som är drabbad och säkerställer en värdig tillvaro. Med den här strategin stärker vi inte bara vården och omsorgen, utan också möjligheten för personer med demens att kunna leva livet, hela livet, säger hon.

Tydliga mål och nya satsningar

Den utvecklade strategin innebär flera nyheter, däribland en bestämd tidsram och tydligare mål för att underlätta uppföljning. Den inkluderar även nya fokusområden, såsom tandvård och förebyggande arbete.

Regeringen avser att fatta beslut om flera nya uppdrag och bidrag för att stödja implementeringen och utvecklingen av strategin.

Bland satsningarna finns:

100 miljoner kronor under 2025–2027 till de regionala samverkans- och stödstrukturerna (RSS) för att stärka kunskapsbaserad äldreomsorg med fokus på demensvård.

Uppdrag till Socialstyrelsen att främja utvecklingen av vård, omsorg och tandvård för personer med en demenssjukdom.

Uppdrag till Myndigheten för vård- och omsorgsanalys att undersöka hur kunskap och erfarenheter från cancervården kan stärka vården för demenssjuka.

Svenskt Demenscentrum tilldelas 1,5 miljoner kronor för ökad kunskapsspridning om demenssjukdomar.

3 miljoner kronor vardera till kvalitetsregistren SveDem och BPSD-registret, för att förbättra vårdens kvalitet och uppföljning.

Två viktiga utgångspunkter

Strategin bygger på två centrala principer:

Demenssjukdom är inte en naturlig del av åldrandet. Ålder är en riskfaktor, men även yngre personer kan drabbas. Det krävs en bättre implementering av ny kunskap för att förebygga och hantera sjukdomen.

Det ska vara möjligt att leva ett värdigt och meningsfullt liv med en demenssjukdom. Tidig diagnos och tillgång till anpassad vård och stöd är avgörande för livskvaliteten.

Med den nya strategin tar regeringen ett omfattande grepp om demensvården och omsorgen, med målet att skapa en mer jämlik och effektiv vård för de drabbade och deras anhöriga. Varje dag räknas är en strategi för framtiden, där forskning, förebyggande insatser och starkare stödstrukturer ska leda till en bättre vardag för alla som berörs av demenssjukdom.

Ladda ner:

Varje dag räknas – Nationell Demensstrategi 2024–2028 (pdf 945 kB)

Mediekoncernen Add Health Media meddelar att de till våren flyttar in i Forskaren i Hagastaden. Företaget kommer att ha sin nya hemvist hos The Park i Forskaren, mitt i det dynamiska kluster av Life Science-företag som växer fram i området. Flytten markerar ytterligare ett steg för Add Health Media, mot att fördjupa sitt samarbete med Life Science-industrin och hälso- och sjukvårdssektorn.

Hagastaden har under de senaste åren utvecklats till en central knutpunkt för forskning och innovation inom Life Science. En lång rad av företag inom medtech- och läkemedelsindustrin har under den senaste tiden annonserat sin flytt till Hagastaden.

Mikael Ahlström, vd för The Park & Lisa Miksell, vd för Add Health Media.

-Vi ser fram emot att flytta in till The Park i Forskaren och bli en del av detta spännande kluster. Närheten till andra företag inom Life Science ger oss möjligheten att komma närmare och skapa nya innovationer tillsammans med kunder och samarbetspartners, säger Lisa Miksell, vd för Add Health Media.

Området, med Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, skapar en unik miljö för samverkan och innovation. Även Region Stockholm är etablerad i Hagastaden. Co-working-aktören The Park är nu fulltecknat till sista rum, varav bla läkemedelsföretaget Takeda tagit en större yta. Genom att ansluta sig till detta kluster siktar Add Health Media på att ytterligare stärka sin roll som en drivande medieaktör inom branschen.

-Mediekoncernen Add Health Media kompletterar mixen av företag i The Park perfekt, säger Mikael Ahlström, vd för The Park, och välkomnar företaget till Forskaren.

Flytten till Forskaren är en del av Add Health Medias strategi att fortsätta vara ledande inom hälso- och sjukvårdssektorn. Genom att skapa innovativa lösningar och förstärka samarbeten med andra aktörer i branschen. Forskaren är utformat för att främja kreativitet, samarbete och innovation, vilket Add Health Media ser som en naturlig och inspirerande plats att verka ifrån.

Läs mer om Add Health Media här.
Läs mer om The Park i Forskaren här.

Inte längre barn – men när är man vuxen? – länk till inspelningen från webbinariumet den 6 december om unga vuxna och cancer.

Ung Cancer har sedan starten 2010 arbetat för att stärka vård och stöd till unga vuxna som lever med och nära cancer. I december 2024 bjöd vi tillsammans med RCC i samverkan in till ett webbinarium, där vi sammanfattade viktiga insikter och kunskap för det fortsatta arbetet framåt för att stärka stödet till unga vuxna cancerdrabbade.

Bakgrunden till seminariet var det intensiva arbete som gjorts under år 2024, inte minst genom den tillfälliga arbetsgrupp om unga vuxna och cancer som tillsatts av RCC i samverkan och som Ung Cancer är en del av. Arbetsgruppen, där våra medlemmar Cajsa och Amir, flera personer från vården och RCC också ingår, har under året varit ett viktigt forum för att tillsammans arbeta framåt för unga vuxna.

Under webbinariet delade arbetsgruppen med sig av framgångar, lärdomar och rekommendationer. Nu finns möjligheten att ta del av detta viktiga lärotillfälle i efterhand!

Klicka här för att komma till inspelningen.

Vad har regeringen gjort hittills under mandatperioden för att stärka medicinsk forskning, företagande och vård – och vad återstår? Det har Forska!Sverige granskat med fokus på de fyra målområden som de 40 medlemsorganisationerna i tankesmedjan ”Agenda för hälsa och välstånd” enats om. Idag överlämnas den nya rapporten till regeringen via sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD).

Organisationerna bakom rapporten är stiftelsen Forska!Sverige och medlemmarna i stiftelsens tankesmedja ”Agenda för hälsa och välstånd”. Tillsammans representerar de akademi, vård, näringsliv, patienter, professioner och myndigheter.

I rapporten blir det tydligt att regeringen har tagit flera mycket viktiga initiativ under 2022–2024. Många utredningar har startats och uppdrag har givits. Ett par exempel är att regeringen uppdaterat och resurssatt life science-strategin och inlett arbetet med ett nationellt system för insamling, delning och användning av hälsodata.

Rapporten visar samtidigt att mycket kvarstår för att stärka Sveriges konkurrenskraft inom medicinsk och hälsovetenskaplig forskning och för att framstegen snabbt ska komma befolkningen till del. Till exempel saknas en tydlighet kring mandat när det gäller klinisk forskning som hamnar mellan stolarna både vad gäller olika departement, och mellan stat och regioner.

–  Vi upplever att ingen har ett tydligt ansvar på nationell nivå för att sätta mål, finansiera och skapa kompetensutveckling för klinisk forskning. Den kliniska forskningen behöver ses som ett nationellt åtagande, inte som en prioritering i enskilda regioner, säger Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare för Forska!Sverige.

Idag överlämnas Granskningsrapporten till regeringen via sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD).

–   Vi ser fram emot ett bra samtal om hur regeringen arbetar vidare för att fortsätta skapa bättre förutsättningar att forska, utveckla och bidra till ökad hälsa och en jämlik vård av bästa möjliga kvalitet, säger Anna Nilsson Vindefjärd.

—————

Läs Granskningsrapport 2022–2024

Ta del av en sammanfattning av rapporten

Läs en debattartikel i Dagens Samhälle där delar av rapporten presenteras

Se rapporten Agenda för hälsa och välstånd 2023 med fyra målområden och 10 specifika åtgärdsförslag

Läs mer om arbetet i tankesmedjan ”Agenda för hälsa och välstånd” samt dess medlemmar

Måndagen den 20 januari tog sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) emot en rapport om behovsstyrd vård, med fokus på att korta vårdköerna. Genom en statlig engångsinsats tas nu ett nationellt ansvar för att säkerställa att patienter får tillgång till den vård de behöver inom rimlig tid.

Kristdemokraterna i Region Stockholm välkomnar beskedet men betonar samtidigt det olyckliga i att regionerna själva inte klarar av att hantera sitt sjukvårdsansvar, vilket ännu en gång tvingar regeringen att ta ansvar.

Carl-Johan Schiller (KD) och Edvin Bernhardsson (KD).

– Detta är ytterligare ett exempel på att dagens upplägg med regionstyrd vård inte fungerar. Det blir till slut alltid regeringens stora plånbok som får ta ansvar när regionerna inte klarar av sitt uppdrag, säger Carl-Johan Schiller, oppositionsregionråd för Kristdemokraterna i Region Stockholm.

Fakta
Av Sveriges 21 regioner styrs majoriteten, 14 av 21, av socialdemokratiska koalitioner. Den borgerliga regeringen tvingas återigen ta ansvar när vänstern inte klarar av att leverera. Kristdemokraterna i Region Stockholm anser att det är uppenbart att nuvarande system måste ses över för att skapa en mer effektiv och tillgänglig vård för hela Sverige.

Demenssjukdomar är en av vår tids stora folkhälsoutmaningar. Antalet som lever med en demensdiagnos ökar. Samtidigt går forskningen inom området snabbt framåt. Regeringen avser därför att besluta om en utvecklad nationell demensstrategi för att stärka vården och omsorgen för personer som har en demenssjukdom. Regeringen avser också besluta om myndighetsuppdrag och bidrag på området.

Varje år insjuknar omkring 20 000 svenskar i en demenssjukdom och 150 000 personer lever med en demenssjukdom. För att möta utmaningarna som vården och omsorgen står inför, utvecklar regeringen nu den strategi för omsorg om personer med demenssjukdom som beslutades 2018.

Den utvecklade strategin ”Varje dag räknas: Nationell demensstrategi 2025–2028” pekar på flera utvecklingsområden som är av särskild betydelse för personer som har en demenssjukdom, inte minst vad det gäller att öka likvärdigheten inom diagnostik och vård samt samarbetet mellan kommuner och regioner. Strategin kommer omfatta både hälso- och sjukvård, tandvård och socialtjänst.

Malin Danielsson, seniorpolitisk talesperson för Liberalerna, äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje och socialminister Jakob Forssmed.

– Varje dag ska räknas för den som lever med en demenssjukdom och för deras anhöriga. Den som får en demensdiagnos måste få det stöd och den vård som behövs för att fortsätta leva ett gott liv. Den utvecklade nationella demensstrategin tar ett brett grepp om frågan genom att inkludera det förebyggande, hälso- och sjukvården, forskningen och omsorgen för att vi tillsammans ska arbeta för att förbättra vardagen för personer som lever med en demenssjukdom, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

– Alltför länge har demensvården varit fokuserad på omvårdnad. Med den utvecklade strategin sätter vi nu tydliga mål inom utvecklingsområden som rör förebyggande insatser, diagnosticering och behovsanpassad hälso- och sjukvård. Strategin betonar även särskilt ett utvecklat stöd till anhöriga. Allt för att personer med demensdiagnos ska kunna leva ett värdigt och meningsfullt liv, säger socialminister Jakob Forssmed.

– När en person drabbas av demens, drabbas även alla runt omkring. Därför är det otroligt viktigt att vi förbättrar livskvalitén för den som är drabbad och säkerställer en värdig tillvaro. Med den här strategin stärker vi inte bara vården och omsorgen, utan också möjligheten för personer med demens att kunna leva livet, hela livet, säger Malin Danielsson, seniorpolitisk talesperson för Liberalerna.

Den utvecklade strategin innehåller flera nyheter; bland annat en bestämd tidsram, tydliga mål för att underlätta uppföljning, och flera nya områden – däribland hälso- och sjukvården, tandvården och det förebyggande arbetet. I samband med att strategin beslutas avser regeringen dessutom att fatta beslut om ett flertal uppdrag och bidrag för att stödja implementering, uppföljning, och utveckling av strategin och vården och omsorgen av personer med en demenssjukdom.

Två utgångspunkter

Strategin har två utgångspunkter:

Den första är att demenssjukdom inte är en del av det naturliga åldrandet. Ålder är en riskfaktor, men även personer som inte har nått hög ålder kan drabbas. Ny kunskap om möjligheter att förebygga risken för demenssjukdom måste omhändertas inom vården och omsorgen.

Den andra utgångspunkten är att det ska vara möjligt att leva ett värdigt och meningsfullt liv med demenssjukdom, där tillgången till adekvat vård och stöd är viktigt. I dag är det möjligt att ställa diagnos tidigare i sjukdomsförloppet och fler behandlingsmetoder utvecklas.

Stärkt kunskapsstyrning med fokus på demensområdet

Förutsättningarna för en äldreomsorg av god kvalitet stärks med kunskapsbaserade verksamheter. Regeringen satsar därför 100 miljoner kronor under 2025–2027 till de regionala samverkans- och stödstrukturerna (RSS). Medlen får användas till att stärka förutsättningarna för kommunerna att utveckla och upprätthålla en kunskapsbaserad äldreomsorg med fokus på vård och omsorg för personer som har en demenssjukdom.

I samband med beslutet om den nationella demensstrategin avser regeringen också besluta om två myndighetsuppdrag på demensområdet: Socialstyrelsen får i uppdrag att främja utvecklingen av vården, omsorgen och tandvården för personer med en demenssjukdom. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys får i uppdrag att undersöka om kunskap och erfarenheter från cancervården kan stärka vården och omsorgen för personer som har en demenssjukdom.

Dessutom avser regeringen bevilja Svenskt Demenscentrum 1,5 miljoner kronor för förstärkt kunskapsspridning om demenssjukdomar samt 3 miljoner kronor vardera till två nationella kvalitetsregister på demensområdet: Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar (SveDem) och BPSD-registret.