BioArctic och BMS i strategiskt samarbete för nya Alzheimersbehandlingar

BioArctic har nyligen slutfört en global licensaffär med Bristol Myers Squibb rörande bolagets innovativa PyroGlutamat-amyloid-beta (PyroGlu-Aβ)-antikroppsprogram. Samarbetet, som godkänts av den amerikanska konkurrensmyndigheten FTC, innebär att Bristol Myers Squibb får exklusiv rätt att utveckla och kommersialisera behandlingskandidaterna BAN1503 och BAN2803. Affären omfattar en initial betalning på 100 miljoner USD till BioArctic, med potentiella milstolpsbetalningar på upp till 1,25 miljarder USD samt framtida royaltyintäkter.

Gunilla Osswald är vd på BioArctic. Foto: BioArctic.

Ny behandling riktar sig mot neurotoxiska aggregat
Alzheimers sjukdom, en av de vanligaste neurodegenerativa sjukdomarna, karakteriseras av ansamling av amyloid-beta-aggregat i hjärnan. PyroGlu-Aβ är en modifierad form av amyloid-beta som är särskilt benägen att bilda neurotoxiska kluster. BioArctics antikroppar riktar sig specifikt mot denna form och syftar till att minska dess skadliga effekter. BAN2803 integrerar dessutom bolagets BrainTransporter™-teknologi, en plattform som kan förbättra transporten av biologiska läkemedel över blod-hjärnbarriären.

Betydelsen av avtalet
Detta avtal markerar en viktig milstolpe för BioArctic, som har flera samarbeten inom neurodegenerativa sjukdomar. För Bristol Myers Squibb innebär samarbetet en expansion inom neurovetenskapen, ett område där bolaget tidigare inte haft lika stor närvaro som inom onkologi och kardiologi. Att investera i BioArctics forskning kan vara ett strategiskt drag för att positionera sig på marknaden för framtida Alzheimersbehandlingar.

Framtida implikationer
Den tekniska utvecklingen inom biologiska läkemedel för neurodegenerativa sjukdomar accelererar, och BioArctics BrainTransporter™-teknologi kan spela en viktig roll i att optimera läkemedelsleverans till hjärnan. Forskare hoppas att denna typ av innovation ska leda till mer effektiva behandlingar och potentiellt bromsa sjukdomsförloppet hos drabbade patienter.

Det återstår nu att se hur samarbetet mellan BioArctic och Bristol Myers Squibb utvecklas och huruvida de aktuella antikropparna kan bli en del av framtidens Alzheimersbehandlingar. Om de prekliniska resultaten kan översättas till klinisk effekt, kan detta utgöra ett viktigt steg framåt i kampen mot sjukdomen.

Se det globala pressmeddelandet på engelska här.

NT-rådet: Vaccination mot bältros bedöms inte kostnadseffektivt

Shingrix är ett vaccin avsett för förebyggande av bältros (herpes zoster). Folkhälsomyndigheten har förordat ett stegvist införande i Sverige med start med dem som har störst risk för allvarlig sjukdom, det vill säga personer 18 år och äldre med immunbrist orsakat av sjukdom eller läkemedelsbehandling. Funktionerna för Marknad och Förhandling har genomfört förhandlingar med läkemedelsföretaget, med inriktning på den prioriterade gruppen patienter med immunbrist, en grupp som omfattar cirka 320 000 personer. Förhandlingarna med företaget nådde inte en kostnadsnivå som gör att finansiering av Shingrix kan bedömas kostnadseffektivt.

NT-rådets rekommendation till regionerna är därför att inte finansiera generell vaccination med Shingrix. Efter individuell bedömning kan Shingrix ges till gravt immunsupprimerade patienter via sjukhusanknuten verksamhet.

Ny i Stiftelsen Stockholm Science Citys styrelse: Carl Johan Sundberg

Carl Johan Sundberg är professor vid Institutionen för fysiologi och farmakologi samt dekan för Karolinska Institutet Nord. I sin forskning fokuserar han på effekter av fysisk aktivitet och dess roll i förebyggande och behandling av sjukdom.

Foto: Martin Stenmark

Berätta kort om dig och din forskning.
– Mitt arbete handlar om att forska och utbilda inom fysisk aktivitet. Forskningen handlar om att försöka förstå hur det kommer sig att fysisk aktivitet är så bra. Kroppen lyssnar och förstår om vi rör oss eller inte. Vår fråga är: hur reagerar våra gener på aktivitet kontra stillasittande? Hur reagerar muskulaturen och blodcirkulationen? Det här undersöker vi hos patienter och friska försökspersoner. Vi tittar bl.a. på betydelsen av aktivitet för personer med psykiska problem, cancer, eller hjärtkärlsjukdom. Vi genomför kliniska prövningar på vad fysisk aktivitet innebär för dessa patienter.

Carl Johan undersöker också metoder i sjukvården för beteendeförändring. Han är ledamot i styrgruppen för Generation Pep, en organisation som främjar fysisk aktivitet och bättre matvanor för barn och unga.

– Hela mitt vuxna liv har jag varit på Karolinska Institutet: jag började på läkarprogrammet 1980, har undervisat sedan 1982 och forskat sedan 1986.

Hur känner du inför styrelseuppdraget på Stockholm Science City?
– Det är spännande! Stiftelsen spelar en stor roll för de större systemfrågorna, att få ihop olika samhällsaktörer och deras behov inom life science. Det är viktigt med organisationer som går utanför det linjära, som sammanför företag och universitet, och som jobbar för att förbättra vårt gemensamma system. Samhällsfrågor ligger mig varmt om hjärtat, tidigare har jag jobbat med forskningskommunikation, policypåverkan för medicinsk forskning och andra samhällsinriktade aktiviteter.

Vad ser du mest fram emot i det uppdraget?
– Att träffa de människor som är engagerade och att se visioner och planer. Jag är övertygad om att det är spännande och viktiga saker.

Vilka frågor brinner du för?
– Kittet mellan universitet och näringsliv: att få ett större organiskt utbyte och interaktion mellan akademisk forskning och de större och mindre bolagen.

– Utbildning där studenterna spelar en stor roll. Ledande universitet är skickliga på att skapa utveckling, inte minst inom innovation, som involverar masterstudenter och doktorander. Han anser att detta inte är lika givet här ännu och att det finns mycket kvar att göra för att få ihop kontaktytorna mer och knyta ihop studenter, företag och offentliga aktörer.

– Prevention är väldigt viktigt: vi måste få människor att hålla sig friska och starka så länge det går. Det är till gagn för alla, särskilt med tanke på hur bra vi har det med bland annat tillgång till mat. Systemfrågorna är viktiga både för att främja hälsa och förebygga sjukdom.

Vilken är din favoritplats i Hagastaden?
– Bortsett från Karolinska Institutet och Karolinska universitetssjukhuset så är det byggnaden Forskaren och dess placering. Ett fint hus med läcker arkitektur både invärtes och utvärtes. Vid skissandet av Hagastaden 1999 fanns en rund byggnad på skisserna där Forskaren nu ligger. Tanken var att ha en byggnad som ett landmärke och centralpunkt. Och så blev det!

Till Carl Johan Sundbergs sida på Karolinska Institutets webb >>

EMA godkänner dostarlimab i kombination med cytostatika för behandling av alla vuxna patienter med avancerad eller återkommande endometriecancer baserat på RUBY-studien

  • Det utökade godkännandet inkluderar MMRp/MSS-tumörer, som utgör majoriteten av fallen av endometriecancer.
  • Beslutet baseras på statistiskt signifikanta data för progressionsfri överlevnad och total överlevnad från fas III-studien RUBY. Medianvärdet för Overall Survival (OS) var 44,6 månader för Jemperli i kombination med kemoterapi jämfört med 28,2 månader för kemoterapi enbart1.

-EMA:s utökade godkännande av dostarlimab i kombination med cytostatika som första linjens behandling för primärt avancerad eller recidiverande endometriecancer, som nu omfattar även pMMR tumörer kommer innebära ett värdefullt tillskott till behandlingsarsenalen, säger Magnus Frödin Bolling, överläkare inom gynekologisk onkologi vid Karolinska universitetssjukhuset och prövare i RUBY-studien.

EMA har meddelat att de (15 januari 2025) godkänt en uppdatering av indikationen för PD-1-hämmaren dostarlimab som nu i kombination med cytostatika blir godkänt för hela den inkluderade populationen i RUBY-studien.[1] Det uppdaterade godkännandet kommer efter Europeiska kommissionens tidigare godkännande av PD-1-hämmaren i kombination med cytostatika (karboplatin-paklitaxel) som immunonkologisk behandling för vuxna personer med mismatch repair deficient (dMMR)/microsatellite instability-high (MSI-H) avancerad eller recidiverande endometriecancer.

Ansökan baseras på resultat från del 1 av fas III-studien RUBY. Studien uppnådde sina primära effektmått, prövarbedömd progressionsfri överlevnad (PFS) och total överlevnad (OS), vilket visade en statistiskt signifikant och kliniskt meningsfull fördel i den totala populationen av patienter som behandlades med dostarlimab plus karboplatin-paklitaxel jämfört med enbart kemoterapi.

Vid 2,5 år var chansen att vara vid liv 61 procent (95 % KI: 54-67) för patienterna i dostarlimab + kemoterapigruppen (245 patienter) jämfört med 49 % (95 % KI: 43-55) i kemoterapigruppen (249 patienter). Dessutom observerades en förbättring på 16,4 månader av medianöverlevnad med Jemperli plus kemoterapi jämfört med enbart kemoterapi (44,6 månader [95 % KI: 32,6–NR] jämfört med 28,2 månader [95 % KI: 22,1–35,6]. Mediantiden för uppföljningen var mer än tre år.1 Antal (%) patienter med händelse vid medianuppföljning 37 månader (brytdatum 22 sep 2023)1: För dostarlimab plus kemoterapi; 109 (44,5), för enbart kemoterapi; 144 (57,8)

Säkerhets- och tolerabilitetsanalysen från RUBY Del 11 visade en säkerhetsprofil för Jemperli plus karboplatin-paklitaxel som generellt överensstämde med de kända säkerhetsprofilerna för de enskilda läkemedlen. De vanligaste behandlingsrelaterade biverkningarna (≥ 10 %) hos patienter som fick Jemperli plus kemoterapi var hudutslag, makulopapulösa utslag, hypotyreos, feber, förhöjt alaninaminotransferas, förhöjt aspartataminotransferas och torr hud.

OS-data presenterades vid Society of Gynecologic Oncologys årsmöte om kvinnors cancer den 16 mars 2024 och publicerades i Annals of Oncology den 9 juni 2024[2].

Om endometriecancer:

Endometriecancer, som också kallas livmoderkroppscancer eller corpuscancer, är den vanligaste gynekologiska cancersjukdomen i Sverige och den sjätte vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Den utgår från livmoderkroppens slemhinna. Endometriecancer drabbar årligen cirka 1400 kvinnor i Sverige. dMMR/MSI-H förekommer hos 20-30 procent av alla fall av endometriecancer, resterande är pMRR/MSS-tumörer.[3]

Om dostarlimab:

Jemperli (dostarlimab) är en monoklonal antikropp som binder till PD-1-receptorn på ytan av T-eller och blockerar dess interaktion mellan aktiverade T-celler och tumörcellens ligander PD-L1 och PD-L2. Det hjälper immunsystemet att identifiera cancern och leder till att den antitumorala immunresponsen antingen bibehålls eller reaktiveras.[4]

Om RUBY-studien:

RUBY är en global, randomiserad, dubbelblind, multicenter fas III-studie i två delar av patienter med primär avancerad eller recidiverande endometriecancer. Del 1 utvärderar dostarlimab plus karboplatin-paklitaxel följt av dostarlimab jämfört med karboplatin-paklitaxel plus placebo följt av placebo.

RUBY är en del av ett internationellt samarbete mellan European Network of Gynecological Oncological Trial groups (ENGOT), ett forskningsnätverk inom European Society of Gynaecological Oncology (ESGO) som består av 22 prövningsgrupper från 31 europeiska länder som utför kooperativa kliniska prövningar, och GOG Foundation, en ideell organisation som arbetar för att förändra vårdstandarden inom gynekologisk onkologi.1

Enklare att delta i testning för prostatacancer

Region Stockholm fortsätter att erbjuda män som fyller 50 år i år möjlighet att delta i organiserad prostatcancertestning (OPT). Nu går det dessutom att kommunicera med kansliet digitalt via 1177.

  • Män som fyller 50 år i år har möjlighet att delta i organiserad prostatcancertestning (OPT). Det är ett sätt att upptäcka behandlingskrävande prostatacancer tidigt.
  • Informationen om OPT har förbättrats och digitaliserats för att det ska vara lättare att fatta ett informerat beslut om testning och att delta. Kontaktvägarna för dem som deltar har utökats med en meddelandefunktion via 1177.
  • Från 2022 till slutet av 2024 fick sammanlagt  64 418 män i länet erbjudande om OPT.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige och den cancer som flest män dör av.

Sedan 2022 har Region Stockholm erbjudit män som fyller 50 år det aktuella året att delta i OPT.
Totalt har 64 418 män i länet fått erbjudandet sedan starten. Av dem har 35 procent har valt att delta. Högst deltagande har det varit i Vaxholm med 45 procent och lägst i Södertälje med 23 procent.

– OPT är ett sätt att hitta behandlingskrävande prostatacancer innan den ger symptom. Då är möjligheten till botande behandling god. Det är den stora fördelen med att testa sig, säger Lisa Jelf Eneqvist, projektledare för OPT i Region Stockholm.

Det kan också finnas nackdelar med att testa sig.

– Till exempel hittar läkarna ibland en cancer som med största sannolikhet aldrig kommer att utvecklas till en farlig sjukdom. Men det kan ändå vara psykologiskt jobbigt.

Stöd för ett informerat beslut
För att göra det lättare för mannen att fatta ett informerat beslut om prostatacancertestning och underlätta för dem som omfattas av erbjudandet om att delta i testningen börjar nu Region Stockholm att kommunicera digitalt, efter samma modell som Region Jönköping. Först får männen ett informationsbrev  via Kivra eller vanlig post. Efter ett par veckor får de sedan ett erbjudande om att delta som ett meddelande via 1177.

Av rapporten ”Mäns erfarenheter av organiserad prostatacancertestning – en uppföljning i sjukvårdsregion Stockholm – Gotland” framgår det att en del av de som tillfrågats tycker att informationen kan bli bättre och kontaktvägarna tydligare.

– Vi har jobbat med att skriva enklare och presentera informationen så att det ska vara lätt att navigera och fördjupa sig för den som vill. Vi har också förbättrat kontaktvägarna genom testprocessen. Nu går det till exempel att fråga och få svar på sina funderingar hos kansliet för OPT via meddelandefunktionen i 1177, berättar Lisa Jelf Eneqvist.

Testning i flera steg
Testningen är uppdelad i tre steg:

  • Ett blodprov visar det så kallade PSA-värdet. Vid prostatacancer är värdet förhöjt, men det kan vara förhöjt också av andra orsaker.
  • Vid förhöjt PSA görs en magnetkameraundersökning (MR) för att se om det finns förändringar i prostatan.
  • Om förändringar hittas görs ett vävnadsprov hos urolog.

Om prover och undersökningar är normala kommer ett nytt erbjudande om att delta i OPT om två till sex år. Vid en cancerdiagnos får man diskutera lämplig behandling med läkare.

Män som inte ingår i den organiserade prostatacancertestningen, men som ändå vill ta ett PSA-test, kan kontakta sin vårdcentral direkt eller via appen Alltid Öppet, i de fall vårdcentralen är ansluten till appen.

Ny kartläggning av Sveriges läkemedelspipeline

SwedenBIO har inlett en ny kartläggning av Sveriges läkemedelspipeline för att följa dess utveckling och stärka synligheten av svensk läkemedelsinnovation på den globala arenan. 

Sverige har ett stort antal små och medelstora företag som driver läkemedelsutveckling. Sammanlagt motsvarar deras projektportfölj storleken hos ett globalt storbolag. För att kartlägga omfattningen och karaktären av dessa projekt genomför SwedenBIO vart tredje år en omfattande analys genom The Swedish Drug Discovery and Development Pipeline-rapporten.

– Den här kartläggningen är strategiskt viktig. Den synliggör svensk life science för investerare och globala aktörer samtidigt som den ger svenska beslutsfattare konkreta siffror att arbeta med, säger Maja Neiman, Scientific Director på SwedenBIO, som leder arbetet.

Den senaste rapporten släpptes i mars 2023 och gav en detaljerad bild av 506 läkemedelsprojekt i svenska bolag. Nu är det dags att uppdatera analysen och se hur pipelinen har utvecklats.

Företag med huvudkontor i Sverige som utvecklar läkemedel för människor och äger rättigheterna till sina läkemedelstillgångar uppmanas att delta genom att anmäla sig på denna sida.

Map of Nordics.

Gränbyprojektet- samverkan i trippel helix i toppklass

Nu släpps rapporten om Gränbyprojektet. Patienterna uppskattar cancervård i köpcentrum och kostnaden per behandling har halverats, meddelar Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande. Gränbyprojektet är ett skolexempel på hur ett framgångsrikt trippel helix samarbete ska genomföras (Redaktionens anm.)

Gränbyprojektet är ett utvecklingsprojekt där Akademiska sjukhuset, tillsammans med läkemedelsföretag och vårdutvecklingsföretag, skapat en behandlingsavdelning i Gränby köpcentrum för patienter med blod- och tumörsjukdomar där patienterna bland annat får blodtransfusion, enklare cytostatikabehandling och immunterapi. En ny rapport visar att patienterna uppskattar den lugna och lättillgängliga miljön och att kostnaden per behandling är cirka 50 procent lägre i Gränby jämfört med på sjukhuset.

Sedan drygt ett år har Akademiska sjukhuset en behandlingsmottagning för blod- och tumörsjukdomar i Gränby köpcentrum. En ny rapport visar att patienterna uppskattar den lugna och lättillgängliga miljön och att kostnaden per behandling är cirka 50 procent lägre än på sjukhuset. På bilden förbereder sjuksköterskan Johanna Nilsson en behandling.

(Arrangerad bild) Akademiska sjukhuset

– Det framgår tydligt av enkäter att patienterna uppskattar satsningen på decentraliserad och personcentrerad cancervård. 97 procent av dem som behandlats i Gränby säger att de hellre vill ha sin nästa behandling där i stället för på sjukhuset. Patienterna upplever miljön som lugnare och mer trivsam och uppger att de slipper ”sjukhuskänslan”. Mottagningen ligger nära E4 och det är enkelt att hitta gratis parkering alldeles intill, säger Maria Andersson Ödman, biträdande verksamhetschef Blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset.

Maria Andersson Ödman, biträdande verksamhetschef Blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset. Foto: Staffan Claesson

Hon framhåller vidare att utlokaliseringen innebär att vårdpersonalen roterar ut till Gränby från sjukhuset vilket ger variation i arbetet samtidigt som patienterna känner sig trygga med att möta samma personal.

Gränbyprojektet inleddes under hösten 2023 i syfte att utveckla och göra cancervården i Region Uppsala mer tillgänglig. Samtidigt vill man erbjuda fler patienter möjlighet att delta i kliniska studier och skapa en attraktiv arbetsplats för vårdpersonalen. Behandlingsmottagningen i Gränby köpcentrum invigdes för drygt ett år sedan och nu summeras resultaten i rapporten Gränbyprojektet – tillgänglig cancervård.

Bakgrunden till att flytta cancervård utanför sjukhusets väggar är ökningen av cancerpatienter. Inom 15 år beräknas antalet patienter som behöver cancerbehandling att fördubblas jämfört med idag. Även om fler sjuksköterskor anställs räcker inte de fysiska platserna på Akademiska sjukhuset. Tidigare utvecklingsprojekt har visat att patienterna uppskattar den goda vården, men att restid och brist på parkeringsplatser kan vara en utmaning i samband med sjukhusbesök.

Gränbyprojektets olika delar
I projektet har patienternas upplevelse av att få behandling i köpcentrum undersökts, liksom vårdpersonalens upplevelse av att behandla cancerpatienter utanför sjukhus. Patienter har utbildats i att ta subkutana injektioner i hemmet, i stället för att resa till sjukhuset för en kort behandling. Andra delar som ingått är cancerrehabilitering och att öka användningen av 1177. Det har även gjorts en hälsoekonomisk analys, där olika värden och kostnader kopplade till patient, personal, betalare och samhället i stort har analyserats.

Analysen visar att kostnaden per behandling är cirka 50 procent lägre i Gränby jämfört med på sjukhuset och att behandlingstiden i genomsnitt är 13 minuter kortare i Gränby vilket kan bero på färre störningsmoment än på sjukhuset. I rapporten framgår också att antalet patienter i kliniska studier ökat på Akademiska och att sjukhuset har kunnat ta emot fler patienter från andra län.

– Projektet visar hur cancervården kan utvecklas och förbättras genom samverkan jämfört med om enskilda aktörer arbetar var för sig. Vi har haft modet att våga prova något nytt till gagn för både patienter och vårdpersonal, avrundar Marianne van Rooijen, sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset.

Marianne van Rooijen, sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset Foto: Anita Szava

 

Henrik Lindman, verksamhetschef blod- och tumörsjukdomar (BOT), Akademiska sjukhuset Foto: Staffan Claesson


Gränbyprojektet är ett utvecklingsprojekt i samarbete mellan Akademiska sjukhuset, vårdutvecklingsföretaget Adxto Care och läkemedelsföretagen Beigene Nordics, Bristol Myers Squibb och Pfizer.

Läs rapporten om Gränbyprojektet här. 

Det blir Cosmic i Stockholm

Regionstyrelsen har beslutat att tilldela avtal i upphandlingen av huvudjournalsystem till Cambio Healthcare Systems AB med huvudjournalsystemet Cosmic för hälso- och sjukvården i Region Stockholm.

Beslutet följer en genomförd upphandling i god konkurrens. Det nya systemet ska underlätta medarbetarnas arbete och vårdens utveckling, vilket i sin tur gynnar patienterna.

Cosmic ersätter det nuvarande journalsystemet TakeCare, som har tjänat vården väl i 30 år. TakeCare kommer att fortsätta användas tills det nya huvudjournalsystemet är på plats, vilket beräknas vara i december 2029. Den första fasen, en upphandling i god konkurrens utifrån krav som baserats på verksamheternas behov, är nu klar. I nästa steg startar arbetet med att anpassa systemet till vårdverksamheterna i Region Stockholm och Gotland, med målsättning att införa Cosmic successivt i verksamheterna till 2029.

– När upphandlingen är klar har vi nästan fem år på oss att förbereda verksamheter och medarbetare på övergången till ett nytt journalsystem. Under den tiden behöver vi tillsammans skapa utrymme för utbildning, träning och – inte minst – lokalt förändringsarbete, säger Mikael Ohrling, sjukvårdsdirektör i Region Stockholm.

Mikael Ohrling, sjukvårdsdirektör i Region Stockholm. Foto: Region Stockholm.

– Cosmic är ett moget journalsystem som är i drift för regioner med ett patientantal som motsvarar mer än halva Sveriges befolkning. Region Stockholm kommer att vara en av de sista regionerna att införa ett nytt huvudjournalsystem och vi kan därmed dra lärdom inför införandet från andra regioner som redan har gjort övergången, fortsätter Ohrling.

Cosmic blir en central del av vårdens informationsmiljö, men kommer inte att ersätta samtliga it-stöd i vården. Region Stockholm kommer även i fortsättningen att använda flera specialistsystem som kommer att vara integrerade med Cosmic.

Verksamheternas delaktighet avgörande

Hittills har omkring 250 medarbetare och chefer inom hälso- och sjukvården varit delaktiga i arbetet med att förbereda för ett nytt journalsystem. Framöver kommer projektet att inkludera allt fler medarbetare, utifrån ett iterativt arbetssätt, med stegvis utveckling, kontinuerliga tester och justeringar.

– För att införandet ska bli framgångsrikt är det avgörande att medarbetare och verksamheter är delaktiga och engagerar sig i arbetet, från att anpassa systemet, våra arbetssätt och rutiner till att förbereda med utbildningar i övergången till det nya. Detta är framför allt ett verksamhetsprojekt, inte enbart ett it-införande, säger Mikael Ohrling.

Lösningen är byggd för att kunna utvecklas över tid och möjliggör tillägg av nya funktioner utan att det leder till stora systembyten. Tack vare öppna standarder och strukturerad data kan huvudjournalsystemet kommunicera med andra system och anpassas efter behov.

– Utvecklingen av behandlingsmetoder, läkemedel och teknik går snabbt, och vi behöver därför ett system som kan anpassas och vidareutvecklas, fortsätter Ohrling.

Fyra leverantörer kvalificerade sig för att komma in med anbud i upphandlingen. En valde att inte lämna något anbud, en annan uteslöts under förhandlingsfasen. Det vinnande anbudet är valt utifrån en kombination av pris och kvalitet, där kvaliteten har utvärderats utifrån leverantörens lösningar på ett antal specificerade problem.
Avtalsvärdet är 2 375 miljoner kronor för den första tolvåriga avtalstiden.

– Det är en stor investering som ska löpa under många år och vår bedömning är att hälso- och sjukvården i Region Stockholm får ett system som bäst balanserar pris och kvalitet, säger Mikael Ohrling.

Fakta om upphandlingen

Region Stockholm har flera gånger sedan 2018 inlett upphandlingar av nytt journalsystem. Det handlar om fyra upphandlingar som har beslutats av tre olika politiska majoriteter.

I tre tidigare fall har upphandlingen av ett nytt huvudjournalsystem avbrutits.  2018 avbröts upphandlingen på grund av otydligheter i underlaget, 2019 för att konkurrensen var för låg och 2020 för att sjukvården tvingades prioritera pandemin.

För att få avbryta en upphandling krävs sakliga skäl. Sådana sakliga skäl kan exempelvis vara brister och felaktigheter i upphandlingsdokumenten, bristande konkurrens, att inga anbud uppfyller uppställda krav eller budget överskrids. Några sådana skäl föreligger inte nu.

I samband med beslutet att avbryta upphandlingen 2020 fick regiondirektören i uppdrag att ta fram en plan för att ersätta det nuvarande systemet TakeCare, som är det journalsystem Region Stockholm använder sedan 1995. TakeCare har tjänat Region Stockholm väl men ansågs inte kunna möta verksamheternas framtida krav på en sammanhållen it-miljö med hög utvecklingsförmåga, hög andel strukturerade data samt standardiserade gränssnitt för informationsutbyte.

Nytt beslut om start av upphandling

Regionfullmäktiges nuvarande majoritet beslutade i samband med budget 2023 att uppdra åt regionstyrelsen att genomföra en centralt samordnad upphandling av nytt huvudjournalsystem med start 2023.

Den 4 april 2023 beslutade Regionstyrelsen att genomföra upphandlingen som ett förhandlat förfarande med föregående annonsering och godkände ansökningsinbjudan. Denna ansökningsinbjudan publicerades den 5 april 2023 på Tendsign, en digital tjänst för annonsering och hantering av offentliga upphandlingar. Intresserade bolag kunde därmed ansöka om att delta i förfarandet.

Den 19 september 2023 beslutade regionstyrelsen att godkänna anbudsinbjudan med tillhörande upphandlingsdokument, vilket var nästa fas i upphandlingsförfarandet.

Anbudsinbjudan med upphandlingsdokumenten skickades ut till de anbudssökande som uppfyllde kvalificeringskraven och de bjöds in att lämna in anbud.  Den publicerade anbudsinbjudan bestod av ett stort antal dokument som till största delen är offentliga. Det innebär att i slutet av 2023 fanns offentlig information om vilka krav regionen ställer på ett nytt huvudjournalsystem.

Absolut sekretess

När upphandlingen av nytt journalsystem väl inleddes omfattades den av absolut sekretess. Det innebär att inga uppgifter från leverantörsprövning, anbudsprövning eller utvärdering från upphandlingen får lämnas ut innan tilldelningsbeslut meddelats.

– Det har förekommit medieuppgifter om att sekretessen skulle ha brutits under 2023 men vi har inte fått någon sådan information till regionen, säger Mikael Ohrling, sjukvårdsdirektör i Region Stockholm.

Ett då ännu hemligt antal anbudsgivare ansågs uppfylla kvalifikationerna och inbjöds i september 2023 att lämna anbud. I december samma år hade ett antal av dessa lämnat anbud.

Under 2024 förkastades anbudet från anbudsgivaren CompuGroup Medical (CGM) som äger TakeCare. De uteslöts på grund av att anbudet inte uppfyllde uppställda obligatoriska krav. I ett tidigare skede hade Cerner Oracle, med lösningen Millennium, uteslutits ur upphandlingen då bolagets ansökan inte uppfyllde kvalificeringskraven.  Namnen på dessa båda leverantörer blev alltså allmänt kända på grund av att båda överklagade respektive beslut. I båda fallen har överklagandena avslagits och domarna har vunnit laga kraft.

De anbudsgivare som var kvar i upphandlingen har fått visa lösningar på specifika problem. De har sedan utvärderats utifrån en sammanvägning av kvalitet i lösningarna och pris.

I utvärderingen har medarbetare från hälso- och sjukvården,
it-sakkunniga, jurister, ekonomer och andra upphandlingsspecialister ingått.

– Några av representanterna från vården har varit användare av ett eller flera system. Det är en styrka i utvärderingen, säger Mikael Ohrling.

Uppgifter om misstänkt läckage har inte bekräftats

Under sommaren och hösten 2024 fick regionen information från en person som påstod att sekretessen för upphandlingen skulle ha brutits.  Den anonyme uppgiftslämnaren uppgav att han hade tillgång till två ljudupptagningar som han menade styrkte detta.

– Vi såg ytterst allvarligt på dessa uppgifter och anlitade advokatbyrån Time Danowsky för att undersöka sanningshalten. Det är en välrenommerad byrå med expertis inom it-avtal och upphandlingsjuridik, som dessutom arbetat i projektet, vilket var en fördel då advokatbyrån därmed lättare kunde bedöma riktigheten i påståendena från den uppgiftslämnare som menat att uppgifter kunde ha läckts, säger Mikael Ohrling.

Time Danowskys advokater gjorde en genomgång av det inkomna materialet under hösten 2024 och sammanställde sin utredning i december 2024. Deras slutsats blev: ”Sammanfattningsvis finner vi alltså inte något stöd i uppgiftslämnarens berättelse, eller i ljudupptagningarna,… skulle bero på att information som omfattas av upphandlingssekretess har spridits.”.

I utredningen diskuterar advokatbyrån det faktum att en person som hörs i ljudfilen förefaller veta vilka företag som är kvar i anbudstävlingen.
”Upphandlingen rör ett mycket stort och omfattande huvudjournalsystem för ca 50 000 användare och mer än två miljoner patienter. Det finns ett fåtal systemleverantörer som har kompetens och kapacitet att leverera ett sådant system. Vilka de är får antas välkänt i branschen. I detta fall har det dessutom genom överprövningar blivit känt att två av dessa leverantörer, Oracle Cerner och CGM, har uteslutits ur upphandlingen.”

– Ingen ny information avseende det som påstods då har kommit till oss sedan dess. Den ljudfil som cirkulerat är densamma som en av de två ljudfiler som ingick i advokatbyråns utredning, säger Mikael Ohrling.

I samband med i regionstyrelsens beslut om tilldelning den 18 februari 2025, beslutades även att en modell för gemensam politisk uppföljning av införandeprocessen för det nya journalsystemet ska inrättas. Alla partier ställde sig bakom modellen.

Epilepsi i fokus under riksdagsseminarium

Kravet på en nationell handlingsplan för epilepsi var en av huvudfrågorna när experter och patientrepresentanter nyligen träffade riksdagspolitiker för att diskutera hur livskvaliteten för personer som lever med epilepsi kan förbättras.

Seminariet belyste de utmaningar som personer med epilepsi möter i samhället och vikten av att omsätta WHO:s Globala handlingsplan, Intersectoral Global Action Plan on Epilepsy and Other Neurological Disorders (IGAP) i en svensk kontext.

Julia Harrysson, Roland Johansson, Fräs Anna Andersson, Christofer Bergenblock, Malin Danielsson.

Medverkande och insikter från seminariet
Under seminariet deltog Ronny Wickström, ordförande i Svenska Epilepsisällskapet och Professor vid Karolinska Institutet, som presenterade hur WHO:s IGAP kan anpassas till svenska förhållanden och vilka åtgärder som bör prioriteras.

Från patientorganisationerna deltog Tina Eliasson, Generalsekreterare i Epilepsiförbundet, som lyfte patienternas perspektiv och vikten av att öka kunskapen om epilepsi i samhället. Roland Johansson, patientrepresentant från Epilepsiförbundet, delade sina egna erfarenheter av att leva med epilepsi och de utmaningar som följer med diagnosen.

Även Julia Harrysson från Ung med Epilepsi deltog och berättade om sina personliga erfarenheter samt sitt initiativ att starta en epilepsiförening i Uppsala, för att skapa ett starkare nätverk för unga med diagnosen.

Fräs Anna Andersson, General Manager för Angelini Pharma Nordics, betonade vikten av samverkan mellan industri, vård, patientorganisationer och beslutsfattare för att förbättra vården och öka tillgången till stöd för personer med epilepsi.

Diskussionen kretsade kring hur Sverige kan ta större steg för att förbättra vård och stöd för personer med epilepsi, samt hur olika samhällsaktörer kan arbeta tillsammans för att minska stigmat kring sjukdomen.

Stigma och okunskap skapar hinder
“Stigma i samhället påverkar möjligheten till egen försörjning och den inkomstnivå man har chans att uppnå genom livet. Stigma i arbetslivet är ett stort problem, och det gäller att få arbetsgivare att förstå att man bör få möjlighet att arbeta 100 procent av sin förmåga,” konstaterade Pernilla Gunther, Fokus Patient.

Under seminariet presenterades insikter från rapporten som sammanställts efter seminarieserien Epilepsi genom livet, som tagits fram i samarbete med Angelini Pharma, Fokus Patient och Epilepsiförbundet. Under seminarieseriens gång har patienter, vårdpersonal och intresseorganisationer delat med sig av erfarenheter. Trots medicinska framsteg lever många med epilepsi fortfarande med stigma och bristande anpassningar i skolan och arbetslivet. Cirka 81 000 personer i Sverige lever med epilepsi, och många vittnar om att okunskap ofta utgör ett större hinder än själva sjukdomen.

En väg framåt
En av de viktigaste frågorna som lyftes var hur Sverige kan fortsätta arbeta med WHO:s IGAP för att stärka rättigheter, behandling och stöd för personer med epilepsi och deras anhöriga. Seminariet markerade ett viktigt steg mot att öka förståelsen och engagemanget för epilepsi, men också behovet av fortsatt samarbete mellan politiken, vården och patientorganisationer.

“En naturlig väg framåt är att låta kontaktsjuksköterskor ta huvudansvaret för utbildningen av personal i skolor, så att ansvaret inte faller på föräldrar eller barn och ungdomar som lever med sjukdomen. Det finns mycket att göra, och det är något vi kan driva vidare från rikspolitiken,” berättade Christofer Bergenblock (C).

Seminariet arrangerades av Malin Danielsson (L) och Christofer Bergenblock (C).

Ny VD för Segulah Medical Acceleration 

Segulah Medical Acceleration (SMA) har utsett Susanna Francke Rodau till ny VD och Managing Partner. Hon efterträder Gabriel Urwitz, grundare av SMA, som fortsätter som arbetande styrelseledamot.

Susanna har arbetat tjugo år inom life science, i ledande befattningar såväl inom läkemedels- och medicinteknikindustrin, som på myndighet. Hon kommer närmast från Elekta, där hon som Senior VP ansvarade för affärsområdet Neuro solutions.

– Jag är mycket glad att välkomna Susanna som VD för SMA. Susanna kommer med stor operativ erfarenhet från bolag som Pfizer, Roche och Elekta. Hon har ansvarat för alla delar i produktlivscykeln och förstår således ekosystemet inom life science inifrån. Det är också rätt tid för mig att med detta kliv ta en mer strategisk roll i SMA, som arbetande styrelseledamot och tillsammans med styrelsen, Susanna och teamet fortsätta staka ut riktningen för oss, säger Gabriel Urwitz, grundare och arbetande styrelseledamot, SMA.   

– Vi har haft ett imponerande inflöde av spännande bolag sedan SMA grundades 2021. Vår portfölj består idag av ett antal mycket intressanta bolag i olika faser. Jag och styrelsen ser fram emot att ta oss an nästa fas att säkra lyckad kommersiell utveckling för bolagen under Susannas ledarskap. Samtidigt är vi glada att Gabriel fortsätter som arbetande styrelseledamot givet hans betydande roll för SMA, säger Claes Ekström, Styrelseordförande SMA.

– Det är en otroligt spännande och rolig utmaning att byta perspektiv inom den medicinska världen, från industrisidan till investerarsidan. Behovet av den sortens kunskapsintensiva investeringar som SMA kommit att bli en av de ledande i Europa inom är enormt. Norden toppar alla listor inom medicinteknisk innovation, men vi ser tydligt att det saknas kapital och framförallt erfarenhet inför och under kommersialiseringsfasen för innovativa bolag.  Jag ser verkligen fram emot att tillsammans med det otroliga team som Gabriel byggt upp kunna driva detta framåt, säger Susanna Francke Rodau, nytillträdd VD och Managing Partner SMA.

Susanna Francke Rodau, ny VD och Managing Partner tillsammans med Gabriel Urwitz, grundare av SMA, som fortsätter som arbetande styrelseledamot.

Prenumerera