Medicinhistoriskt om strålning i Uppsala

Trots att mer än hälften av alla cancerpatienter idag får strålbehandling skapar ordet strålning fortfarande rädsla hos många. Okunskapen om vad behandlingen innebär är stor, men minst lika stor är kanske okunskapen om att Sverige sedan 70 år har haft en världsledande roll inom detta område, med banbrytande forskning och en rad innovationer. Allt började under 1950-talet vid Gustav Werners Institut i Uppsala, där man under ledning av bland andra Börje Larsson genomförde de första cancerbehandlingarna med protoner.

För att sprida ljus över den svenska strålbehandlingens fascinerande utveckling öppnar utställningen Strålning mot cancer – 70 års utveckling med fokus Uppsala den 30 mars på Medicinhistoriska museet. Den berättar om den svenska framgångssagan som tog sin början under 1950-talet och som blev internationellt känt vid en internationell konferens i Uppsala 1972 om användande av datorer inom strålbehandling.

En arbetsgrupp inom ”Branschhistorisk förening för strålbehandling” (BHFS) bestående av tidigare forskare, kliniker, utvecklare och företagsledare som alla varit med om att forma den historiska utvecklingen, har i utställningen skapat en visuellt spännande tidsresa över strålbehandlingens utveckling med fokus på Uppsala. Där kan man bland annat uppleva en gestaltning av modern strålbehandling på en patient i form av en textilskulptur skapad av konstnären Kristina Skantze.

– Man måste titta på dåtid för att förstå nutid och kunna forma framtid. Det är en beskrivning av svensk strålbehandling i ett nötskal. Och i den här utställningen existerar dåtid, nutid och framtid samtidigt. Syftet är att med autentiska föremål, digital teknik och konstnärlig gestaltning belysa den medicintekniska historiken inom strålbehandlingsområdet. Ett av våra viktigaste mål är att informera och lugna allmänheten om vad strålbehandling är och berätta om vilken viktig roll den har inom dagens cancervård, säger Hans Dahlin, ordförande i BHFS.

Medicinhistoriska museets chef Anna Stenkula förklarar att ursprungstanken med museet, formulerad av en av museets grundare Lars Thorén, var att museet inte bara skulle berätta om gamla föremål utan att framförallt visa på utvecklingen.

– Han satte sin prägel på museets stora föremålssamling som idag är unik då den illustrerar medicinens förändring genom den tekniska utvecklingen för diagnostik, behandling och vård, med ett stort fokus på det som skett på Akademiska sjukhuset i Uppsala. De äldsta föremålen är från 1600-talet och det nyaste från 2024, berättar Anna Stenkula.

– Med sin utställning, Strålning mot cancer – 70 års utveckling med fokus Uppsala, berättar Branschhistorisk förening för strålbehandling om en viktig del av vården som tidigare inte har funnits representerad i museets samling. Det är en utställning vars ämne berör många och som i sin form, framtagen med stor kunskap, kommer att kunna nå en bred besöksgrupp då den är både informativ, förtroendeingivande och inger hopp, säger Anna Stenkula.

Utställningen arrangeras av Medicinhistoriska museet och Branschhistorisk förening för strålbehandling (BHFS) i Uppsala den 30 mars – 30 november 2025. Ambitionen är att därefter kunna låta utställningen vandra runt i landet, bland annat till olika onkologiska kliniker.

Utställningens tygskulptur (döpt till Radinia) av Kristina Skantze med tillhörande projektion.  Foto: Anna Stenkula.

 

Utställningen har producerats med stöd av

Världsklass Uppsala

Upsala Läkareförening

Elekta AB

Raysearch Laboratories AB

C-Rad AB

ScandiNova Systems AB

Micropos Medical AB

Naslund Medical AB

ScandiDos AB

Elyptas urinprov uppvisar banbrytande potential för uppföljning av njurcancer

Svenska Elypta, ett företag inom metabolismbaserad cancerdiagnostik, meddelar att de första resultaten från den internationella studien AURORAX-0087A (AUR87A), den mest omfattande diagnostiska studien som någonsin genomförts på den vanligaste typen av njurcancer. Studieresultaten presenterades på en av huvudsessionerna benämnd Game Changer Session vid 2025 års European Association of Urology Congress.

AUR87A-studien, som genomförs på 29 sjukhus i Storbritannien, EU, USA och Kanada, utvärderar användningen av glykosaminoglykaner (GAGomes) som metabola biomarkörer för att övervaka återfall i njurcancer hos patienter efter operation.

De här första resultaten från studien visar att testet kunde korrekt identifiera 90 % av patienterna med återfall. När det gäller att utesluta återfall påvisade testet ett s.k. negativt prediktivt värde på 97%, vilket motsvarar sannolikheten att resultatet var korrekt.

Det höga negativa prediktiva värdet stärker Elyptas övertygelse om att testet kan bidra till en positiv förändring av hur cancerpatienter övervakas efter behandling. I stället för att genomgå upprepade radiologiska undersökningar – en process som både kan utsätta patienten för strålning och utgöra en betydande börda – skulle patienterna kunna lämna ett enkelt urinprov.

”Dessa resultat påvisar den transformativa potential ett test urinprovstest kan ha för njurcancerpatienter”, säger Karl Bergman, VD för Elypta.

Karl Bergman, VD för Elypta

”Ett urinprov kan möjliggöra en mindre invasiv övervakning efter behandling, vilket har potential att förändra och avsevärt förbättra uppföljning av njurcancer”, säger Volker Liebenberg, Chief Medical Officer på Elypta.

Volker Liebenberg, Chief Medical Officer på Elypta

Även om testet för närvarande endast är avsett för forskningsanvändning, understryker dessa uppmuntrande data från AUR87A-studien dess potential att förbättra patientvård.

Studiens andra patientkohort närmar sig slutrekryteringen och valideringsresultat förväntas senare i år.

OptiCell Solutions förbättrar tillgången till målceller för cell och genterapier

OptiCell Solutions förbättrar tillgången till målceller för cell och genterapier samt terapeutiska aferesbehandlingar i Sverige.

I takt med att efterfrågan på avancerade precisionsmedicinska behandlingar ökar introducerar OptiCell Solutions, lösningar för att möta de kritiska behoven inom svensk hälso- och sjukvård samt läkemedelsindustri.

Företaget är specialiserat på insamling och leverans av högkvalitativa cellsamlingar samt utförande av terapeutiska aferesbehandlingar, två områden där det råder stor brist på resurser i Sverige. ”Vi har ofta svårt att få sjukvården att samla in celler på våra donatorer” – säger Mats Bengtsson, medicinskt ansvarig läkare med mångårig erfarenhet av stamcellsdonationer.

Innovation inom cell och genterapi (CAGT)

OptiCell Solutions besitter bred kunskap om studiesamordning som innefattar specifik forskningsetik inom CAGT och stärker den innovativa forskningen och utvecklingen av nya terapier med hög kapacitet att leverera kvalitativa celler till kliniska forskare och läkemedelsindustri.

”Vi vill aktivt vara med utvecklingen av ATMPs (Advanced Therapy Medicinal Products) genom att erbjuda våra högkvalificerade cellsamlingar till forskning inom CAGT – det starkaste växande segmentet inom precisionsmedicin – och fokusera på att samla in målceller med vår unika kompetens av forskningsetik inom aferesteknologi för att kunna ge forskaren ypperligt utgångsläge i utvecklingen av nya behandlingsterapier för bl.a. cancer- och autoimmuna sjukdomar”, säger Jarmo Henriksson, VD för OptiCell Solutions.

Fyller kritiska behov i svensk hälso- och sjukvård

Den svenska vården står inför stora utmaningar med en åldrande befolkning och en ökande efterfrågan på specialiserade medicinska behandlingar. OptiCell Solutions etablerar sig som en kritisk resurs genom att erbjuda ökad tillgång till både cellsamlingar och terapeutiska aferesbehandlingar, vilket är av största vikt för patienter som lider av allvarliga sjukdomar och tillstånd där behandling inte kan vänta.

Engagemang för patientvården

Genom att korta väntetiderna för aferesbehandlingar och öka tillgängligheten av nödvändiga målceller till CAGT utveckling bidrar företaget direkt till förbättrad patientvård och snabbare behandlingstider. ”Vår ambition är att ingen patient skall behöva vänta på livsviktiga behandlingar. Genom vår unika kompetens och vårt dedikerade team gör vi det möjligt”, tillägger Jarmo Henriksson.

Cellsamling

–              Insamling av donatorsceller utförs genom en perifer celldonation med hjälp av aferesmaskin där blodet leds från en person till maskinen och sedan tillbaka till personen. Maskinen skiljer ut de önskade målcellerna från resten av blodet via ett slutet system till en samlingspåse.

Terapeutiska aferesbehandlingar

–              Akut eller kroniskt sjukdomstillstånd som kräver behandling med en extrakorporeal blodreningsprocedur där blodet leds från en patient, antigen med centrifugteknik eller kolonnteknik, för att selektivt eller semiselektivt avlägsnar patogena komponenter från patientens blod eller plasma. Blodet återförs därefter till patienten i ett slutet system.

Precisionsmedicin

–              Framtidens sjukvård som möjliggör skräddarsydd prevention, diagnos, behandling och uppföljning, baserat på den enskilde patientens unika förutsättningar.

CAGT (cell och genterapi)

–              Ett fält inom biomedicinsk forskning och behandling som syftar till att behandla, förebygga eller potentiellt bota sjukdomar bland annat inom cancervården.

ATMPs

–              Advanced Therapy Medicinal Products, på svenska biologiska läkemedel som baseras på celler, vävnader och gener. Med avancerade terapier kan sjukdomar behandlas på helt nya sätt.

Aferesteknologi

–              Vetenskapen om aferesmaskin, aferesteknik, aferesmetodik relaterad till sjukvården och forskning där aferesbehandlingar utförs.

Med passion för life science – möt Astra Zenecas Nordenchef

Emelie Antoni är Norden-chef på Astra Zeneca. Foto: Bosse Johansson.

Hon har arbetat i läkemedelsbranschen i över 25 år, och hela tiden varit Astra Zeneca trogen. Jobbet har tagit henne ut i världen – Emelie Antoni har bott i sex olika länder och haft flera internationella ledarroller. Idag leder hon Astra Zenecas nordiska marknadsbolag och har sin bas i Forskaren i Hagastaden, hjärtat av Stockholms pulserande life science-kluster.

I över 25 år har hon varit en del av Astra Zenecas framgångsresa, något som har tagit henne runt i världen på olika toppositioner. Men 2023 flyttade Emelie Antoni tillbaka till Sverige efter totalt tio år utomlands, för att axla rollen som Astra Zenecas Nordenchef.

– Det är väldigt roligt att komma tillbaka till Sverige och få möjligheten att leda vårt nordiska marknadsbolag. Sverige har en unik ställning inom Astra Zeneca i och med att vi har hela värdekedjan här – från tidig forskning och kliniska prövningar till produktion och hela vägen till marknadsbolaget.

Det gör att vi kan påverka ekosystemet på ett unikt sätt och bidra till att patienter får snabbare vård och tillgång till innovation. Det är väldigt inspirerande, säger Emelie Antoni. Hennes utlandskarriär startade på Astra Zeneca i Bryssel, dit hon sökte sig 2007 eftersom hon var sugen på att testa vingarna internationellt. Det finns en rolig historia bakom det karriärsteget.

– Jag stod i hissen på väg ner efter en lång och krävande anställningsintervju för jobbet jag hade sökt och började prata med en kvinna som åkte i samma hiss. Vi fick jättebra kontakt, tog en fika tillsammans och det hela slutade med att jag fick jobb hos henne i stället för det jobbet jag hade sökt, säger Emelie Antoni med ett skratt.

Internationell karriär
Det blev startskottet för en lång och meritfylld internationell karriär där hon utöver rollerna som landschef för Tjeckien och Slovakien samt Baltikum och Island även varit globalt ansvarig för senfasutveckling och kommersialisering av läkemedel inom hjärt- och kärl i Cambridge i Storbritannien.

Allt detta har förstås gett henne en bred erfarenhet av att utveckla globala varumärkesstrategier och leda lanseringar på flera marknader, men framför allt betonar Emelie Antoni hur berikande det har varit att få chansen sätta sig in i andra kulturer, marknader och miljöer.

Emilie Antoni är Norden-chef på Astra Zeneca. Foto: Bosse Johansson.

Läs hela artikeln

FDA godkänner Fabhalta för sällsynt njursjukdom

Novartis receives third FDA approval for oral Fabhalta® (iptacopan) – the first and only treatment approved in C3 glomerulopathy (C3G)

  • Phase III study showed sustained proteinuria reduction at one year with favorable safety1
  • Fabhalta is the only oral alternative complement pathway inhibitor thought to target the underlying cause of C3G1-3
  • C3G is an ultra-rare kidney disease typically diagnosed in young adults and often progresses to kidney failure2-4
  • Novartis continues to advance multiple kidney disease treatments with high unmet need, compounding capabilities and strengthening unique leadership presence

Basel, March 20, 2025 – Novartis today announced that oral Fabhalta® (iptacopan) has received U.S. Food and Drug Administration (FDA) approval for the treatment of adults with C3 glomerulopathy (C3G), to reduce proteinuria, making it the first and only treatment approved for this condition1-4.

“C3G is a debilitating disease often affecting young people, impacting many aspects of their physical and emotional health, and our previous treatment options came with significant challenges,” said Carla Nester, M.D., M.S.A., F.A.S.N., Professor of Pediatrics-Nephrology at the University of Iowa and Fabhalta APPEAR-C3G Study Co-Investigator. “This approval of Fabhalta is historic for the entire C3G community as now, for the first time, we have a therapy that is believed to treat the underlying cause of the disease, providing the potential for a new standard of care for patients.”

Fabhalta is the only oral inhibitor of the alternative complement pathway to selectively target what is thought to be the underlying cause of the disease1-3. Before the approval of Fabhalta, patients had to rely on supportive care, broad immunosuppression, and symptom management5-6.

“As someone whose family has suffered from C3G across multiple generations, it is difficult to fully express the physical and emotional challenges of living with this unrelenting disease,” said Lindsey Fuller, C3G patient and Co-Leader of C3G Warriors. “To finally have an approved treatment – and one that can be taken orally – is something people with C3G have been waiting for. Today’s approval brings new hope for me, my family, and so many others.”

C3G is a progressive and ultra-rare kidney disease that, until now, has had no approved treatments2-5. The average age of diagnosis is around 23 years old2. Prognosis is poor, with approximately half of people living with C3G progressing to kidney failure within 10 years of diagnosis, requiring lifelong dialysis and/or kidney transplantation2,7. People living with C3G may experience high levels of fatigue, mobility issues affecting everyday life activities, and mental health symptoms, including depression and anxiety8,9.

Data supporting approval

The pivotal Phase III APPEAR-C3G study evaluated the efficacy and safety of twice-daily oral Fabhalta in adult patients with C3G1,10. The study was comprised of a 6-month randomized, double-blind treatment period with Fabhalta compared to placebo in addition to supportive care, followed by an additional 6-month open-label treatment period where all participants received Fabhalta1,10.

Treatment with Fabhalta resulted in clinically meaningful proteinuria reduction, which was seen as early as 14 days and sustained at 12 months1,10. Similarly, in the open-label period, proteinuria reduction was seen in participants who switched to Fabhalta1,10.

Fabhalta demonstrated a favorable safety profile, with no new safety signals1. In patients with C3G, the most common adverse reactions (≥10%) with Fabhalta were nasopharyngitis and viral infections1. Fabhalta may cause serious infections caused by encapsulated bacteria and is available only through a Risk Evaluation and Mitigation Strategy (REMS) that requires specific vaccinations1.

Last month, Fabhalta received a positive CHMP Opinion in C3G by the European Medicines Agency (EMA)11. Regulatory reviews for this indication are ongoing in China and Japan.

Transforming care in kidney disease

“We extend our deepest gratitude to the patients and investigators who participated in our clinical trials, without whom this first FDA approval in C3G wouldn’t have been possible,” said Victor Bultó, President US, Novartis. “With this additional approval for Fabhalta – the second in kidney disease – we will leverage our established capabilities and expertise to bring this innovative treatment to patients in need as we work to help transform care for people living with kidney diseases.”

This is the third US approval for Fabhalta and its second within the Novartis kidney disease portfolio since August 2024, when Fabhalta was granted accelerated approval by the FDA for the reduction of proteinuria in adults with primary immunoglobulin A nephropathy (IgAN) at risk of rapid disease progression. Continued approval for this indication is contingent upon confirmatory evidence1. Fabhalta received its first FDA approval in December 2023 for the treatment of adults with paroxysmal nocturnal hemoglobinuria (PNH)1. Discovered by Novartis, Fabhalta is also being studied in a broad range of other rare kidney diseases, including atypical hemolytic uremic syndrome (aHUS), immune complex membranoproliferative glomerulonephritis (IC-MPGN) and lupus nephritis (LN). Studies are ongoing to evaluate the safety and efficacy profiles in these investigational indications.

In addition to Fabhalta, Novartis is advancing the late-stage development of two additional IgAN therapies with highly differentiated mechanisms of action: atrasentan, an investigational oral endothelin A receptor antagonist that received FDA filing acceptance in Q2 2024 with a decision anticipated in H1 2025, and zigakibart, an investigational subcutaneously administered anti-APRIL monoclonal antibody that is currently in Phase III development.

About APPEAR-C3G

APPEAR-C3G (NCT04817618) is a Phase III multicenter, randomized, double-blind, parallel group, placebo-controlled study to evaluate the efficacy and safety of twice-daily oral Fabhalta (200 mg) in patients with native kidney C3G1,12. The study comprises a 6-month double-blind period in which adult patients were randomized 1:1 to receive Fabhalta or placebo on top of supportive care, followed by a 6-month open-label period in which all patients receive Fabhalta (including those who were previously on placebo)1,12. The primary endpoint for the double-blind period was proteinuria reduction from baseline at 6 months for Fabhalta compared to placebo as measured by 24-hour urine protein-creatinine ratio (UPCR)1,12. In addition to the results from adult patients with C3G, enrollment is ongoing in a separate cohort of adolescent patients with C3G12.

About C3 glomerulopathy (C3G)

Each year, approximately 1-2 people per million worldwide are newly diagnosed with C3G, a form of membranoproliferative glomerulonephritis (MPGN)3.

In C3G, overactivation of the alternative complement pathway – part of the immune system – causes deposits of C3 protein to build up in kidney glomeruli, which are a network of blood vessels that filter waste and remove extra fluids from the blood4,13. This triggers inflammation and glomerular damage that results in proteinuria (protein in urine), hematuria (blood in urine) and reduced kidney function4,14.

Två får postdok-stipendium för forskning inom bröstcancer

Andri Papakonstantinou, överläkare i onkologi vid Karolinska Universitetssjukhuset, och Christine Lundgren, överläkare i onkologi vid Länssjukhuset Ryhov, får Pfizers och Svensk Onkologisk Förenings (SOFs) forskningsstipendium inom onkologi för postdoktorer. De delar på stipendiet på 250 000 kronor för deras respektive forskning inom bröstcancer.

Andri Papakonstantinou, överläkare i onkologi vid Karolinska Universitetssjukhuset, och Christine Lundgren, överläkare i onkologi vid Länssjukhuset Ryhov, får Pfizers och SOFs forskningsstipendium inom onkologi för postdoktorer.

Pfizers och Svensk Onkologisk Förenings (SOFs) onkologistipendium instiftades 2022 och syftar till att stimulera fler medlemmar till att fortsätta forska efter disputationen för att främja translationell och klinisk cancerforskning. Stipendiet på 250 000 kronor delades ut vid årsmötet i Sundsvall den 20 mars.


I bild från vänster: Per Karlsson SOF, Christine Jaredsson SOF, Andri Papakonstantinou, Simon Ekman SOF och Daniel Nyqvist, Pfizer. Christine Lundgren närvarade ej. Foto: Jan Torbjörnsson.

Andri Papakonstantinou – hjärtpåverkan vid behandling av HER2-positiv bröstcancer och individanpassad riskbedömning.

– Jag är mycket glad och hedrad över att ha tilldelats Pfizers och SOFs onkologistipendium. De senaste årens framsteg inom målinriktade behandlingar för HER2-positiv bröstcancer har markant förbättrat prognosen, men dessa behandlingar kan samtidigt innebära en ökad risk för hjärtbiverkningar. Stipendiet ger mig möjlighet att genomföra viktiga dataanalyser för att identifiera patienter med högre risk för hjärtpåverkan och skapa bättre evidens kring hur ofta monitorering behöver genomföras. Målet är att optimera uppföljningen, undvika onödiga undersökningar och minska den oro och ångest som dessa kan medföra. Detta är avgörande för både patienternas överlevnad och livskvalitet, säger Andri Papakonstantinou, sektionschef och överläkare i onkologi vid Karolinska Universitetssjukhuset samt postdoktor vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet.

Förhoppningen med denna forskning, som använder så kallad Real World Data (RWD), är att den ska bidra till mer individanpassad behandling, effektivare användning av hälso- och sjukvårdens resurser, förbättrad långtidsuppföljning och bättre vård för patienter med bröstcancer.

Andri Papakonstantinou, sektionschef och överläkare i onkologi vid Karolinska Universitetssjukhuset samt postdoktor vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet. Foto: Jan Torbjörnsson

Christine Lundgren – Real World Data för riskbedömning med fokus på äldre samt uppföljning av bröstcancerpatienter.

– Det är väldigt roligt och en ära att tilldelas detta stipendium som kommer bli ett viktigt bidrag för de planerade och pågående forskningsprojekten. Min forskning fokuserar delvis på att bättre försöka individanpassa och riskstratifiera den kurativa behandlingen för äldre bröstcancerpatienter. En av delstudierna kommer undersöka adjuvant behandling med CDK4/6-hämmare samt värdet av geriatrisk skattning för dessa patienter. Målsättningen med de övriga tre projekten är att validera prognostiska verktyg som används i kliniken idag med fokus på äldre, analysera hur väl studier som rapporterar resultat från klinisk praxis, så kallad Real World Data, uppfyller de viktiga ESMO-GROW-rekommendationerna, samt att bidra med bättre kunskap om fynd av lungnoduli vid metastasscreening av bröstcancer, säger Christine Lundgren, överläkare i onkologi vid Länssjukhuset Ryhov.

Christine Lundgren kommer vara huvudansvarig forskare för två av projekten. Nära samverkan i flera av projekten sker i samarbete med docent och onkolog Antonios Valachis och statistiker Daniel Smith vid Örebro universitet, samt inom ramen för ett internationellt samarbete.

Christine Lundgren, överläkare i onkologi vid Länssjukhuset Ryhov.

– Vi är mycket glada över att i år kunna dela ut forskningsstipendiet till två framstående postdoktorer som kombinerar sin kliniska tjänst med forskning till förmån för våra patienter. Andri Papakonstantinou och Christine Lundgren bedriver båda viktig och lovande forskning inom bröstcancer, som visar på hur Real World Data kan stärka klinisk forskning och förbättra uppföljningen efter bröstcancerbehandling, säger Per Karlsson, ordförande i Svensk Onkologisk Förening.

– Att stödja framtidens cancerforskare och på så sätt bidra till ny forskning och utvecklingen av nya behandlingsalternativ är mycket betydelsefullt och glädjande. Vi är stolta över att samarbeta med SOF kring det här forskningsstipendiet, säger Daniel Nyqvist, medicinsk rådgivare på Pfizer.

 

Pfizers och SOFs onkologistipendium för postdoktorer
Sedan 2022 delar Pfizer tillsammans med Svensk Onkologisk Förening (SOF) ut forskningsstipendium. Stipendiet syftar till att premiera nyligen disputerade medlemmar som stöd i deras etablering som postdoktor och ska användas för projekt som främjar translationell och klinisk cancerforskning.

En postdoktor är en tidsbegränsad forskningstjänst efter disputationen och är till för att den nydisputerade forskaren ska ha möjlighet att bygga en egen forskningsprofil. Translationell forskning innebär att resultat från experimentell forskning överförs till vården för att ge patientnytta, eller att iakttagelser eller problem i vården ger upphov till nya forskningsidéer.

Ny undersökning: Europeiska läkemedelsföretag satsar på AI, digitala tvillingar och automatisering

En ny undersökning: “Transforming Pharmaceutical Manufacturing: Overcoming Hurdles With Digital Innovation”, genomförd av Forrester Consulting på uppdrag av Hexagon, visar vilka utmaningar europeiska läkemedelsföretag står inför och hur de prioriterar.

Forrester frågade 161 tekniska beslutsfattare på läkemedelsproducerande företag med en årlig vinst på minst 1 miljard US dollar. De tillfrågade har ansvar för tillverkningsprocesser, kvalitetssäkring och testning. Undersökningen genomfördes december 2024 till januari 2025.

Viktiga slutsatser:

  • Cybersäkerhet, AI och automatisering styr investeringarna: På frågan om vilka investeringar som prioriteras de kommande 12 månaderna angav mer än tre av fem automatiseringar av cybersäkerhet (68%), AI för förebyggande underhåll (65%), fysisk automatisering (61%) och AI för lokala språkgränssnitt (61%).
  • Datasilos är ett stort problem: Två tredjedelar av de svarande (68%) rapporterade att datasilos gör det svårt att fatta välgrundade beslut i organisationen.
  • Revisioner är en stor utmaning. 55% brottas med att upprätthålla effektiviteten i verksamheten och 53% tycker att det är svårt att enkelt påvisa regelefterlevnad. 53% säger också att det är svårt att hantera förändringar som kan granskas och spåras.
  • Cybersäkerhet inom OT och IoT är ett stort problem: 59% av de tillfrågade kommer att öka sina utgifter för IoT vad gäller spårning av tillgångar och realtidsdata, medan 68% planerar att öka investeringarna i cybersäkerhet. Genom att integrera IoT med automatisering av cybersäkerhet förbättras övervakningen och hanteringen av tillgångar i realtid. Samtidigt skyddas tillgångarna och driftskontinuitet och efterlevnad säkerställs.

Digitala tvillingar ryggraden i smartare fabriker

Bara 17% av de svarande använder för närvarande en digital tvilling av sin anläggning, vilket innebär att läkemedelsindustrin ligger efter andra branscher.  När det gäller nya projekt använder däremot fyra av fem företag (79%) digitala tvillingar för att förbättra samarbete och precision i design.

Adam Cross, Industry Director, Pharmaceuticals & Life Sciences på Hexagon, tror att digitala tvillingar kommer att få ett snabbt genomslag i framtiden, när företag fokuserar på att bryta ner silos och hantera utmaningar vad gäller regelefterlevnad.

– Undersökningen visar att de flesta läkemedelsföretag brottas med dokumenthantering och data, och har svårt att säkerställa efterlevnad och hantera förändringar. System som inte hänger ihop och silos som hindrar effektiv datadelning gör det svårt för medarbetarna att få tillgång till den information de behöver och att samarbeta”, säger Adam Cross.

– Vi ser dock en grupp ledande företag som verkligen tar itu med problemen och gör betydande investeringar i smarta fabriker, digitala tvillingar, automatisering och artificiell intelligens eftersom de ser potentialen för stora vinster i effektivitet, hållbarhet och lönsamhet, avslutar han.

Hexagons digitala tvillinglösning, HxGN SDx®, används av stora läkemedelstillverkare som Bayer, för att få tillförlitlig information om aktuell status för vad som byggs, snabbare projektleveranser och förbättrad datakvalitet.

Umeå får ny rektor

Professor Tora Holmberg har av regeringen utsetts till ny rektor vid Umeå universitet för sexårsperioden 2025–2031. – Jag är otroligt stolt över uppdraget och förtroendet. Nu längtar jag efter att komma på plats i Umeå och lära känna mitt nya universitet, säger Tora Holmberg.

Professor Tora Holmberg tillträder som rektor vid Umeå universitet från och med den 1 april. Foto: Malin Grönborg

Den 1 april tillträder Tora Holmberg som ny rektor för Umeå universitet. Hon har under många år varit verksam vid Uppsala universitet, bland annat som professor i sociologi och under perioden 2020–2005 som vicerektor för vetenskapsområdet humaniora och samhällsvetenskap.

– Jag tar förstås med mig övertygelsen om värdet med ett bredduniversitet och kunskapen om hur det fungerar och kan styras. Därtill har jag erfarenhet av att ha drivit många strategiska forsknings- och utbildningsfrågor vid Uppsala universitet under mina nära fem år som vicerektor.

– Jag vill också vara en röst för akademisk frihet, kollegialitet och universitetets viktiga roll i ett demokratiskt samhälle. Det gläder mig att mitt engagemang inom dessa områden värderats i rekryteringsprocessen och lyfts fram i universitetsstyrelsens motivering till beslutet om ny rektor.

Umeå universitet är ett av Sveriges största universitet med över 40 500 studenter, omkring 4 600 anställda och 5 miljarder i årsomsättning. Vid universitetet bedrivs utbildning och forskning inom alla vetenskapsområden: medicin och hälsa, naturvetenskap och teknik, samhällsvetenskap, humaniora och utbildningsvetenskap.

– I mitt ledarskap strävar jag efter att alla ska vara delaktiga och ta ansvar, och att vi tillsammans tar tillvara kraften i medarbetarnas och studenternas kunskap och engagemang. Jag kände tidigt att det var väldigt givande och roligt att se andra utvecklas och ta steg framåt, såväl kollegor som studenter och doktorander. Med tiden har jag också insett att jag har en förmåga att samla personer för att nå gemensamma mål.

Sedan invigningen 1965 har Umeå universitet haft en helt avgörande betydelse för kompetensförsörjningen och samhällsutvecklingen i hela norra Sverige. Universitetets snabba och ständiga expansion har också gått hand i hand med Umeås tillväxt och utveckling.

– Umeå universitet har högt anseende och spelar en viktig roll för stadens, regionens och hela Sveriges utveckling. Det är något jag vill att vi tillsammans ska både vårda och utveckla. Samtidigt är vi och har ambitionen att fortsatt vara ett universitet med internationell konkurrenskraft. Viktiga frågor framåt är att stärka utbildningssamarbetet och öka universitetets konkurrenskraft om forskningsbidrag från EU. Därför ser jag också fram emot att engagera mig i Europaalliansen European Campus of City-Universities (EC2U), vilken består av nio universitet, och till vilken Umeå universitet nu ansluter.

Samlade campus är ett kännetecken för Umeå universitet. Det skapar kreativa miljöer för utbildning och forskning, bjuder in till samarbeten över ämnesgränser, och skapar möjligheter för ett aktivt studentliv.

– Det känns verkligen som att allt kretsar runt campusdammen. Även om vi har viktig verksamhet på Konstnärligt campus vid älvstranden, Campus NUS på sjukhusområdet och på andra orter i norra Sverige, tänker jag att känslan runt dammen fångar bredduniversitetets själ och hjärta. Platsen inrymmer också en symbolisk styrka, där kan alla discipliner mötas och bilda en större helhet – ett universitet!

FHIR och OMOP kan korta tiden för läkemedelsutveckling

I takt med att läkemedelsindustrin alltmer inkluderar Real-World Data (RWD) för att möta regulatoriska krav och utveckla nya behandlingar, blir behovet av interoperabiliet viktigare över gränserna. Genom att kombinera kraften av FHIR och OMOP kan vi adressera stora utmaningar som hämmar dataintegration och analys av långsamma och dyra kliniska studier. Det skriver Stefan Markovski, Skandinavienchef på InterSystems.

I en modern och dynamisk sjukvårdsmiljö öppnas nya möjligheter för hälso- och sjukvårdssystem och läkemedelsföretag att närma sig varandra. Målet är att optimera patientvården och påskynda utvecklingen av nya behandlingar. Data har blivit en av de mest värdefulla resurserna för att möjliggöra denna transformation, men bristen på standardiserad och interoperabel data fortsätter att utgöra ett hinder för framsteg.

Standarder som FHIR (Fast Healthcare Interoperability Resources) och OMOP CDM (Observational Medical Outcomes Partnership Common Data Model) öppnar nya möjligheter för integration och analys av data. FHIR är idag en av världens största standarder för att informationsutbyte inom sjukvården, OMOP är dess motsvarighet inom kliniska studier och används idag över 4 000 organisationer i över 80 länder. För läkemedelsföretag har dessa verktyg potential att revolutionera insamling och bearbetning av real-world data (RWD) och därmed förbättra utfallen av Real-World Evidence (RWE), vilket är avgörande i dagens regulatoriska och kommersiella landskap.

Kliniska studier och Real-World-Evidence (RWE)
Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) ställer idag ökade krav på användning av RWE som ett komplement till traditionella kliniska studier för att godkänna och övervaka läkemedel. Real-World Data (RWD) från patientjournaler från sjukhus kan spela en avgörande roll, där processen idag att omvandla denna data till OMOP-format är ytterst tidskrävande och kostsam. Trots extremt stort intresse i Norden från många intressenter att underlätta detta, kan det ta över ett år att extrahera och bearbeta patientkohorter för en enda studie. Detta förlänger innovationscykeln och fördröjer möjligheten att erbjuda förbättrade behandlingar för patienter.

Genom att nyttja FHIRs styrka inom sjukvården, och i realtid konvertera Real-World Data till OMOP, kan läkemedelsbolag reducera komplicerad tidsåtgång vid kliniska studier, och på ett snabbare sätt skapa högre patientnytta. InterSystems FHIR-to-OMOP Platform möjliggör dagliga uppdateringar och out-of-the-box mappning, utan något krav på att skriva kod. Detta möjliggör läkemedelsbolag att automatisera flödet av Real-World Data, och även skala ut arbetet till flera marknader och regioner, där behovet av lokala anpassningar reduceras.

Konvergens mellan sjukvård och läkemedelsforskning
Hälso- och sjukvårdsorganisationer och läkemedelsföretag samarbetar i allt högre grad för att identifiera behandlingskandidater, analysera effekten av befintliga läkemedel och utveckla precisionsmedicin. Genom att kombinera data från vårdinformationssystem och farmaceutiska databaser kan man skapa en helhetssyn på patientvården som stärker forskningen och utvecklingen.

Utmaningar och möjligheter för läkemedelsindustrin och klinisk forskning
Trots de framsteg som FHIR och OMOP erbjuder, kvarstår utmaningar:

  • Interoperabilitet och datastandardisering: Många sjukhusinformationssystem använder unika datamodeller, vilket gör integration och standardisering mer komplex.
  • Kostnader för datatransformation: Processen att extrahera och omvandla data till OMOP är resurskrävande, unikt per case och marknad, samt beroende av specialistkompetens som inte alltid finns tillgänglig. Verktyg som InterSystems FHIR-to-OMOP Platform reducerar dessa hinder.
  • Säkerhet och regelverk: Skyddet av patientdata är avgörande för att möjliggöra bred och krypterad datadelning, och säkerställa efterlevnad av europeiska dataskyddsregler, såsom GDPR.

Att använda FHIR och OMOP som byggstenar för dataintegration och analys är inte bara ett tekniskt framsteg – det är en nödvändighet för att läkemedelsföretag ska kunna förbli konkurrenskraftiga i en alltmer datadriven värld. Tillsammans med sjukhus och forskningsinstitut kan industrin möta framtidens utmaningar och möjligheter, förbättra patientvården och påskynda innovation.

Stefan Markovski är Skandinavienchef på InterSystems.

Ny databas ska stärka Sveriges beredskap för medtech

Regeringen ger E-hälsomyndigheten i uppdrag att utveckla en nationell databas för medicintekniska produkter. Detta initiativ är en förutsättning för att kunna förbättra översikten och tillgängligheten av medicintekniska produkter i Sverige, vilket är avgörande för både civilt försvar och sjukvårdsberedskap.

– Den nationella databasen för medicintekniska produkter är ett viktigt steg för att stärka vår beredskap och säkerställa att vi har tillgång till nödvändiga sjukvårdsprodukter i alla lägen. Genom samverkan med Läkemedelsverket och andra aktörer kan vi skapa en effektiv och säker hantering av dessa produkter, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

E-hälsomyndigheten ska bidra i Läkemedelsverkets arbete med att ta fram en nationell lägesbild och kartlägga produktionen av medicintekniska produkter. Detta samarbete är en del av regeringens strategi för att stärka det civila försvaret och säkerställa tillgången till nödvändiga varor och tjänster vid höjd beredskap.

En viktig del av uppdraget är att analysera och föreslå hur information från den europeiska databasen Eudamed kan tillgängliggöras.
E-hälsomyndigheten ska också bidra i Läkemedelsverkets arbete att införa en gemensam kategorisering för medicintekniska produkter. Utgångspunkten för det arbetet ska vara ett införande av den nomenklaturstruktur som ska användas inom EU för att kategorisera och gruppera medicintekniska produkter.

Regeringen betonar i uppdraget att regelbördan och administrativa kostnader för företag och myndigheter inte ska öka mer än nödvändigt.
I regeringens proposition Totalförsvaret 2025–2030 framhålls att förmågan inom det civila försvaret behöver stärkas. En krigssituation ställer krav på försörjning av läkemedel och sjukvårdsprodukter, och en nationell databas för medicintekniska produkter är ett viktigt steg för att möta dessa krav.

Vad är medicintekniska produkter?
Medicintekniska produkter är en bred kategori av produkter som används inom hälso- och sjukvården för att diagnostisera, behandla, övervaka eller lindra sjukdomar och skador. Dessa produkter uppnår inte sin huvudsakliga verkan genom farmakologiska, immunologiska eller metaboliska medel. Medicintekniska produkter omfattar allt från enkla hjälpmedel till avancerad högteknologisk utrustning och spelar en avgörande roll i modern sjukvård. Exempel på medicintekniska produkter:

•Enkla förbrukningsartiklar: Sprutor, kanyler, plåster och förband.

•Diagnostisk utrustning: Röntgenapparater, datortomografer och magnetresonanstomografer.

•Behandlingsutrustning: Pacemakers, dialysapparater och ventilatorer.

•Programvara: Informationssystem och journalsystem som hanterar patientdata.

Prenumerera