Stockholm nu med i Fast-Track Cities för att stoppa hiv-epidemin till år 2030

Presidiet för hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Stockholm; Talla Alkurdi (S), ordförande, Christine Lorne (C), första vice ordförande och Axel Conradi (M), andre vice ordförande.

Region Stockholm är nu medlem i Fast-Track Cities, ett globalt samarbete för att få stopp på hiv-epidemin till år 2030. 

Fast-Track Cities grundades 2014 av International Association of Providers of AIDS Care (IAPAC), Joint United Nations Programme on HIV/AIDS (UNAIDS), UN-Habitat och staden Paris, tillsammans med 26 andra städer. Sedan grundandet har fler än 500 städer runt om i världen skrivit under Parisdeklarationen. Det är en deklaration där man förbinder sig att arbeta efter att nå målen om 95-95-95; 95 procent diagnosticerade, 95 procent av dem behandlade och 95 procent av dem ha omätbara virusnivåer, mål som Stockholm redan har nått. Utöver det är målet att få ett slut på hiv-epidemin till år 2030 och att minska stigma.

Under en signeringsceremoni undertecknade presidiet för hälso- och sjukvårdsnämnden; Talla Alkurdi (S), ordförande, Christine Lorne (C), första vice ordförande och Axel Conradi (M), andre vice ordförande ansökan och Region Stockholm blev medlem.

─ Genom att ansluta sig till Fast-Track Cities omfamnar Region Stockholm vår gemensamma målsättning att lära av varandra, leda och utveckla och inte minst att agera beslutsamt och mänskligt inför de utmaningar som hiv innebär. Vi välkomnar vår nya partner Region Stockholm med öppna armar. Det säger dr. José M. Zuniga, president/CEO, IAPAC och Fast-Track Cities institute.

─ Region Stockholm är nu medlem i Fast-Track Cities och vi är en del av ett globalt samarbete och kunskapsutbyte för att förbättra upptäckt och behandling av hiv, minska stigma och underlätta för personer som lever med hiv. Vi vill öka kunskapen om hiv som en hanterbar sjukdom som man kan leva ett långt liv med, säger Jenny Stenkvist, biträdande smittskyddsläkare i Region Stockholm.

Här kan du läsa mer om Fast-Track Cities

Regeringen vill frigöra kraften i svenskarnas hälsodata

Krångliga system och splittrad hantering av hälsodata står i vägen för både bättre vård och medicinsk innovation. Nu tar regeringen ett krafttag för att förändra det – och göra Sverige ledande i Europa.

Trots att Sverige har ett av världens mest omfattande system för att samla in hälsodata, används dessa uppgifter långt ifrån fullt ut. Patienter får ofta själva återberätta sin vårdhistorik, och forskare möts av byråkratiska hinder när de försöker få tillgång till data som skulle kunna rädda liv.

I en debattartikel i Dagens Industri pekar socialminister Jakob Forssmed (KD) på behovet av en ny digital infrastruktur som gör det möjligt att använda hälsodata på ett säkert, effektivt och sammanhållet sätt – till nytta för patienter, forskning och innovation. Fyra myndigheter får nu nya uppdrag i satsningen, som ska rusta Sverige inför det europeiska hälsodataområdet, European Health Data Space (EHDS).

Syftet är tydligt: att skapa ett enhetligt och tillförlitligt system där vården blir mer kunskapsdriven, forskningen mer framgångsrik och utvecklingen av nya behandlingar snabbare. Samtidigt betonas vikten av att individens integritet skyddas, och att patienten själv ska kunna välja bort att dela sina data. Regeringens budskap är tydligt – kraften i hälsodata måste frigöras. Och det måste göras nu.

Sverige behöver en modern och sammanhållen digital infrastruktur för att kunna använda hälsodata effektivt, säkert och rättvist – både för att förbättra vården för patienter och för att stärka forskning, innovation och Sveriges konkurrenskraft inom life science. Det skriver socialminister Jakob Forssmed i en debattartikel i DI dem 20 maj.

Läs hela debattartikeln här: Frigör kraften i hälsodata. Debattartikel av socialminister Jakob Forssmed publicerad i Dagens Industri, den 20 maj 2025.

Nya ledamöter till Ung Cancers styrelse

Ung Cancers nya ledamöter Ida Kjos & Amir Abass

Med stort engagemang och en imponerande uppslutning av medlemmar höll Ung Cancer sitt årsmöte under tisdagen. Under mötet valdes en ny styrelse, där Ung Cancers medlem Amir Abass, själv drabbad av cancer och projektledare för hälsojämlikhet på AstraZeneca, samt juristen och föreläsaren Ida Kjos, tog plats som nya ledamöter. Caroline Ensér fortsätter sitt uppdrag som styrelseordförande.

Ung Cancers medlem Amir Abass blir medlemsrepresentant och ledamot i styrelsen
Amir Abass är själv cancerdrabbad och medlem i Ung Cancer. Idag arbetar han som projektledare för hälsojämlikhet på AstraZeneca där han fokuserar på att förbättra den globala tillgången till sjukvård genom att driva strategier som motverkar ojämlikheter i utsatta samhällen.

– Jag är otroligt tacksam för förtroendet från våra medlemmar. Utöver att vara en representant och driva på för ökad mångfald inom Ung Cancer, kommer jag arbeta för en mer rättvis vård som inte gör skillnad – alla kan drabbas av cancer, och alla har rätt till den bästa möjliga vården, säger Amir Abass.

Ida Kjos tar plats som ny ledamot i styrelsen
Ida Kjos är jurist och föreläsare med personliga erfarenheter av att leva som närstående till sin tvillingsyster Elin Kjos, som gick bort 2023, efter en tid med obotlig lungcancer.

– Det känns otroligt meningsfullt att vara en del av Ung Cancers styrelse. Jag vet hur det känns när livet ställs på ända, och ser fram emot att få bidra med kompetens, erfarenhet och engagemang – för att ge fler unga hopp och sammanhang när det behövs som mest, säger Ida Kjos.

Nya stadgar ger fler möjlighet att vara med – och stötta Ung Cancer
På årsmötet röstades även nya stadgar fram som innebär viktiga förändringar för medlemskapet i Ung Cancer. Tidigare har man kunnat bli medlem mellan 16-30 år, men vara kvar som medlem till 35. För att göra det mer jämlikt och tydligare höjs åldersgränsen för medlemskap från 30 till 35 år, vilket gör att fler unga vuxna som lever med eller nära cancer kan få stöd under en längre tid. Dessutom införs en ny form av medlemskap – stödmedlem – för den som vill bidra till organisationens arbete utan att själva vara målgrupp för stödet. Stödmedlemskapet kostar 600 kronor per år och är ett sätt för fler att engagera sig och stötta Ung Cancers viktiga verksamhet.

– Jag har stort förtroende för vår nya styrelse och ser fram emot att tillsammans fortsätta driva Ung Cancer framåt. De nya stadgarna är ett viktigt steg för att inkludera fler och skapa ännu bättre förutsättningar för stöd och engagemang, säger Therese Leijon, generalsekreterare för Ung Cancer.

Caroline Ensér fortsätter sitt uppdrag som styrelseordförande.
– Jag är väldigt glad och tacksam för att ha fått fortsatt förtroende att leda Ung Cancers styrelse som ordförande. Jag är också väldigt glad för att både Ida och Amir numera är en del av Ung Cancers styrelse och kommer att vara med och bidra till att utveckla Ung Cancer. De har båda väldigt relevanta bakgrunder och personliga erfarenheter av hur det är att vara drabbad. Jag är övertygad om att de kommer att bidra med nya infallsvinklar, ny energi och en mängd initiativ och ideer. Välkomna!, säger Caroline Ensér.

Hela styrelsen i Ung Cancer

Caroline Ensér, ordförande
Petter Håkanson, vice ordförande
Axel Jisborg Hultgren, ledamot
Amir Abass, ledamot
Sixten Eriksson, ledamot
Karin Skillner Cosic, ledamot
Tarek Arnaout, ledamot
Emma Kristensson Bennwik, ledamot
Ida Kjos, ledamot

RHA Communications blir 59 North

Med ett större team och skarpt fokus på den nordiska marknaden nylanseras RHA Communications som 59 North Communications. Målet: att hjälpa life science-företag nå ut i ett allt mer komplext medielandskap.

I takt med ett växande team och förändrade kundbehov i en snabbt föränderlig kommunikationsmiljö byter RHA Communications namn till 59 North Communications. Den nya identiteten markerar både en geografisk hemvist – Stockholms latitud 59° nord – och en förnyad satsning på att hjälpa nordiska life science-aktörer nå global synlighet.

59 North leds av grundarna Ola Björkman, tidigare grundare av ”let ’em know”, och Richard Hayhurst, en veteran inom life science-kommunikation med över tre decenniers erfarenhet. Byrån har förstärkts med nyckelrekryteringar som Janet Joy och Barnaby Pickering, samt flera erfarna samarbetspartners inom området.

Richard Hayhurst och Ola Björkman.

– ”Nu, mer än någonsin, måste life science-företag kommunicera tydligt och konsekvent om de ska lyckas,” säger Hayhurst. ”59 North är ett svar på ett medielandskap där behovet av snabb, relevant och trovärdig kommunikation är större än någonsin.”

Företaget erbjuder ett brett utbud av kommunikationstjänster riktade mot aktörer inom läkemedel, bioteknik, medicinteknik samt kontraktsforsknings- och tillverkningstjänster (CRO/CDMO). Genom strategiska medierelationer och skräddarsydda lösningar vill 59 North bidra till att öka sina kunders synlighet – både regionalt och internationellt.

– ”Vi vet att en närvaro på LinkedIn och en informativ hemsida inte längre räcker,” säger Björkman. ”Life science-företag konkurrerar på en global marknad, och vi vill hjälpa våra kunder att bygga verkligt genomslag och varumärkesvärde – med utgångspunkt i Norden.”

59 North beskriver sin arbetsmodell som flexibel och samarbetande, där varje kund får tillgång till ett specialiserat team som kan hantera såväl lanseringskampanjer som långsiktig kommunikationsstrategi.

Ny ordförande för Barncancerfondens forskningsnämnd

Barnonkolog Margaretha Stenmarker har valts till ordförande för Barncancerfondens forskningsnämnd och tar över rollen efter Jonas Abrahamsson som innehaft posten under de senaste fem åren. Margaretha tillträdde i rollen den 1 april.

Barnonkolog Margaretha Stenmarker har valts till ordförande för Barncancerfondens forskningsnämnd.

Margaretha Stenmarker har en gedigen vård- liksom forskningsbakgrund. Hon är adjungerad biträdande professor och överläkare i barnonkologi vid region Jönköpings barnklinik samt Uppföljningsenheten vuxna efter barncancer, Sydöstra sjukvårdsregionen. Därtill är hon ledamot i Svenska barnleukemigruppen (SBLG), Svenska Arbetsgruppen för Långtidsuppföljning efter Barncancer (SALUB), Uppföljningsnätverket (UFM Sverige) för vuxna efter barncancer och barnmedicinsk representant i Nationellt system för kunskapsstyrning, Palliativ vård.

Idag överlever sex av sju barn sin cancer tack vare de stora framsteg som gjorts inom forskning, behandling och omvårdnad och det finns över 12 000 barncanceröverlevare. Men fortfarande finns det diagnoser där det saknas effektiv behandling. För att rädda fler och för att minska de komplikationer som de tuffa behandlingarna ofta leder till så behövs mer forskning för att få fram nya behandlingsmetoder och nya läkemedel.  Och fortfarande är orsaken till varför barn drabbas av cancer okänd och ett viktigt forskningsområde.

Som ordförande för Barncancerfondens forskningsnämnd har man huvudansvaret för den totala vetenskapliga och ekonomiska bedömningen av de olika prioriteringskommittéernas förslag på vilka tjänster och forskningsprojekt som ska tilldelas medel.

– Det känns som ett mycket stort förtroende och en stimulerande utmaning att ta sig an ordföranderollen. Jag känner ett stort ansvar när det gäller att vara med och leda och fördela medel som samlats in via många engagerade människor och ideella insatser. Det viktigaste är att besluten som fattas syftar till att göra nytta för varje barn som är sjukt i cancer, varje barn som är i behov av rehabilitering, varje barn som är i behov av stöd vid sena komplikationer, varje barn i palliativ vård och varje barn som i framtiden är i behov av behandling för cancer, säger Margaretha Stenmarker.

Margaretha har sedan tidigare varit ledamot i Barncancerfondens prioriteringskommittéer mellan 2011–2017 och ordförande i Barncancerfondens prioriteringskommitté för vårdvetenskap och psykosocial forskning under åren 2019–2024. Förordnandet som för ordförande för forskningsnämnden varar från 1 april 2025 till 1 april 2028 med möjlighet till förlängning med ytterligare tre år.

– Vi är otroligt glada över att Margaretha valt att tacka ja till uppdraget som ordförande. Margarethas gedigna kompetens och erfarenhet inom barncancerområdet i kombination med hennes förståelse för Barncancerfondens uppdrag kommer vara en stor tillgång i rollen. Samtidigt som jag välkomnar Margaretha vill jag passa på att tacka Jonas Abrahamsson för hans engagemang de senaste fem åren, säger Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden.

Livsviktig forskning

Barncancerfonden är den enskilt största finansiären av barncancerforskning i Sverige och har sedan starten satsat över 4,5miljarder kronor på forskning i form av bland annat projektstöd men också kompetensförsörjning och utveckling.

Utöver de projektstöd och forskartjänster som Barncancerfonden finansierar så går också insamlade medel till de infrastrukturer som möjliggör forskning i världsklass – svenska barncancerregistret och de båda biobankerna för solida tumörer respektive leukemier. Stöd ges även till forskningsinfrastruktur vid Sveriges sex barnonkologiska centra och till de nationella Vårdplaneringsgrupperna som utgör en viktig länk mellan forskning och klinik. Men för att nå visionen att alla barn som drabbas av cancer ska överleva och leva ett gott liv krävs också tillgång till nya läkemedel. Varje år delar därför Barncancerfonden ut medel till de kliniska prövningsenheterna i Göteborg och Stockholm där barn som inte svarar på traditionell behandling får chansen att ingå i läkemedelsprövningar

Sverige halkar efter – rapport kräver snabbare införande av vårdteknik

Sverige måste ”implementera mera” – ny rapport lyfter vägen till bättre hälsa och stärkt konkurrenskraft. Den 14 maj presenterades en ny rapport från Forska!Sverige och tankesmedjan Agenda för hälsa och välstånd, som samlar 40 organisationer inom vård, akademi och näringsliv. Under en konferens med över 250 deltagare överlämnades rapporten till socialminister Jakob Forssmed, med ett tydligt budskap: Sverige måste bli bättre på att implementera ny teknik inom vården för att förbättra hälsa och stärka konkurrenskraften.

Rapporten, med titeln ”Implementera mera!”, pekar på att Sverige, trots stark forskning och teknikutveckling, halkar efter när det gäller att omsätta innovation till nytta för patienter. Det saknas ett sammanhängande system för att snabbt och jämlikt införa nya metoder och tekniker i hela landet.

Tre centrala förslag i rapporten:

  1. Stärk forsknings- och utvecklingsenheterna inom universitetssjukvården
    Genom riktade statliga medel ska dessa enheter kunna arbeta mer proaktivt med forskning, utveckling, implementering och uppföljning.
  2. Ge Socialstyrelsen ett tydligt uppdrag för nationell implementering
    Regeringen bör ge Socialstyrelsen ansvar för att leda och samordna införandet av ny teknik, inklusive stöd till regionerna i form av kompetens, finansiering och tydliga krav.
  3. Tydliggör regionernas forskningsansvar i lagstiftningen
    För att skapa långsiktighet krävs lagstöd för forskning i vården, justerade ersättningsmodeller samt gemensamma juridiska ramar för hantering av hälsodata.

Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare för Forska!Sverige, betonar att rapporten är ett resultat av bred samverkan:

– Aktörerna bakom rapporten representerar hela systemet och delar målet att Sverige ska ligga i framkant när det gäller teknik för bättre prevention, diagnostik och behandling.

Det stora intresset för konferensen speglar enligt henne ett växande behov av reformer. Nu hoppas man att regeringen går vidare med förslagen för att framtidssäkra svensk hälso- och sjukvård – och öka både folkhälsa och innovationskraft.

Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare för Forska!Sverige.

 

Socialminister Jakob Forssmed tar emot rapporten ”Implementera mera” från Anna Nilsson Vindefjärd, Forska!Sverige.

Stärkt svensk konkurrenskraft för kliniska prövningar

Projektet ”Stärkt svensk konkurrenskraft för kliniska prövningar” är en förstudie finansierad av Swelife med syfte att undersöka och analysera ett antal bärande delar i ett konkurrenskraftigt svenskt partnerskap för kliniska prövningar.

Nu är det dags att lägga fram resultaten på bordet och diskutera hur dessa kan användas för ökad svensk konkurrenskraft. Projektets leveranser består av ett förslag till ett datadrivet beslutsstöd för strategiska prioriteringar, en analys av avtalsområden för partnerskapet och ett kunskapsunderlag med erfarenheter från partnerskap i Danmark och Norge.

Projektet genomförs i samarbete mellan Region Skåne, Region Stockholm och Västra Götalandsregionen samt branschorganisationerna Lif och SwedenBIO.

Seminariet modererades av Frida Lundmark, Lif.

Den 14 maj presenterades projektets resultat och lärdomar på ett webbinarium:

Program

Resultat och lärdomar från projektet presenteras av projektgruppen.

Dialog med Peter Asplund, projektledare för Läkemedelsverkets regeringsuppdrag om att föreslå förbättrade förutsättningar och stärkt genomförandekapacitet för kliniska prövningar.

Panelsamtal: Hur kan projektets leveranser tas om hand och användas i ett partnerskap?

  • Anders Ahlsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Region Stockholm
  • Karin Looström Muth, hälso- och sjukvårdsutvecklingsdirektör VGR
  • Helena Lüning, ordförande ASCRO
  • Jesper Petersson, forskningschef Region Skåne
  • Adam Szulkin, ordförande arbetsgrupp kliniska prövningar Lif/SwedenBIO

Se seminariet ”Stärkt svensk konkurrenskraft för kliniska prövningar” i efterhand här.

 

Nya ledamöter i Lifs styrelse

Fem nya ledamöter valdes in till styrelsen för Lif efter beslut vid årsstämman den 15 maj 2025. De fem som valdes in i styrelsen var Jørgen Kronborg Jungersen, Novo Nordisk, Helena Bragd, CSL Behring, Mario Klesse, Johnson & Johnson, Christina Jeppesen, UCB samt Matthew Iles, AbbVie.

Jørgen Kronborg Jungersen, Novo Nordisk, Helena Bragd, CSL Behring, Mario Klesse, Johnson & Johnson, Christina Jeppesen, UCB samt Matthew Iles, AbbVie.

Vid stämman omvaldes Emelie Antoni, AstraZeneca AB, som styrelseordförande. Karin Järperud, Amgen AB, omvaldes till vice ordförande.

Följande ledamöter omvaldes (inom parentes året för inträde): Malin Parkler, Pfizer AB (2014), Björn Berglund, Swedish Orphan Biovitrum AB (2019), Olav Fromm, Chiesi AB (2021), Anders Wesslau, Merck AB (2023), Anja Schwarz, GSK/Haleon AB (2023), Daniel Lucas, Eli Lilly (2023), Karin Eidolf, Bayer (2024).

Samtliga val gäller tills nästa ordinarie styrelsemöte i maj 2026. Efter stämman hölls ett första konstituerande möte med den nya styrelsen.

Följande ledamöter lämnade styrelsen i samband med stämman: Jakob Tellgren, Merck Sharp & Dohme AB (2019), Per Öhlén, Sanofi AB (2022), Vatroslav Mateljic, Takeda Pharma AB (2023), Jörg Schulze, Bristol-Meyers Squibb AB (2023), Johan Kahlström, Novartis AB (2023).

Gäreskog ny Invest Lead för Life Science på Business Sweden

Business Sweden har utsett Mattias Gäreskog till ny Invest Lead för Life Science-sektorn. Med en gedigen bakgrund inom området tar Mattias nu steget in i en roll där han kommer att spela en central roll i att attrahera internationella investeringar till Sveriges snabbt växande life science-ekosystem.

”I’m beyond excited to share that I’ve started my new role as Invest Lead, Life Science at Business Sweden! This opportunity brings together everything I’ve been looking for—from values and purpose to meaningful impact and continuous personal and professional growth,” skriver Mattias i en kommentar på Linkedin.

Mattias Gäreskog på Linkedin.

Business Sweden arbetar för att stärka Sveriges position som en ledande destination för investeringar och innovation. I sin nya roll kommer Mattias att bidra till detta arbete genom att lyfta fram Sveriges styrkor inom bland annat bioteknik, medicinteknik och hälsoteknik på den globala scenen.

Tillsättningen av Gäreskog markerar ett viktigt steg i Business Swedens satsning på att utveckla och positionera Sverige som ett nav för hållbar och banbrytande life science.

Foto: Mattias Gäreskog på Linkedin.

Tio år av partnerskap mellan Karolinska Institutet och Johnson & Johnson

I maj 2025 markerar Karolinska Institutet (KI) och Johnson & Johnson Innovative Medicine (tidigare Janssen) ett decennium av nära samarbete. Partnerskapet, som inleddes 2015 med ett gemensamt fokus på real world evidence (RWE), har vuxit till att omfatta över 30 vetenskapliga publikationer, fler än 50 abstracts och omfattande forskningsprogram inom bland annat neurovetenskap, immunologi och onkologi.

För att uppmärksamma detta betydelsefulla jubileum samlades forskare, representanter från industrin och partners för en tvådagars konferens på Karolinska Institutet den 15 och 16 maj 2025. Programmet fylldes med presentationer av forskningsresultat, paneldiskussioner och gemensamma reflektioner kring partnerskapets utveckling och framtid.

“Jag är mycket stolt över vårt tioåriga partnerskap med Johnson & Johnson Innovative Medicine – ett av våra mest framgångsrika och värdefulla samarbeten hittills,” säger Richard Cowburn, chef för External Engagement Office på KI. “Vi har tillsammans skapat verklig påverkan för patienter genom fördjupad förståelse av sjukdomar och stöd till utveckling av nya behandlingar.”

Från depression till Alzheimers – forskning med verklig påverkan
Samarbetet har bland annat lett till banbrytande studier kring behandling av svår depression. En av de mest citerade, publicerad i Journal of Affective Disorders 2019, visade att patienter med behandlingsresistent depression hade 35 % högre dödlighet, särskilt bland unga vuxna. Studien har lett till ökad medvetenhet om sjukdomen och fortsatt forskning globalt. Bakom flera av dessa studier står Johan Reutfors, forskare vid KI.

Inom Alzheimersforskningen har Miia Kivipelto lett uppmärksammade studier som visar hur tidig amyloidpåverkan kan identifieras hos riskgrupper – viktig kunskap för framtida preventionsstudier.

Även inom ögonsjukdomar har samarbetet gett resultat. Stefan Löfgrens studie om ärftliga näthinnesjukdomar visade på en betydande ökning av vårdkonsumtion bland dessa patienter, vilket understryker behovet av tidig samordning i vården.

Ett partnerskap som utvecklas
Från det första master collaboration agreement (MCA) 2015 till dagens tri-partnerprojekt med bl.a. finska THL visar partnerskapet hur dynamiskt och skalbart det är. Det har omfattat över 150 forskare och 34 projekt, med data från mer än 10 nationella svenska patientregister.

“Det här samarbetet visar verkligen vad som är möjligt när forskning bedrivs tillsammans över sektorsgränser,” säger Johanna Sandling Johansson, Alliance Manager på KI. “Genom regelbundna möten och öppen kommunikation kan vi snabbt lösa problem och hålla våra mål gemensamma.”

Från J&J:s sida lyfter Belen Fraile Ortiz, Chief Data Science Officer vid bolaget, hur samarbetet med KI drivit innovation och kunskapsdelning:

“Vårt gemensamma engagemang för att förbättra den globala hälsan fortsätter att inspirera oss när vi tar oss an viktiga hälsoutmaningar.”

Blickar framåt
Med en tredje MCA-förnyelse på gång 2025 ser framtiden ljus ut för samarbetet. Fokus förblir RWE och translationell forskning, med möjlig expansion till nya områden.

“Sedan jag skrev under det första avtalet 2015 har vi fördjupat och breddat vårt samarbete i takt med att vår förståelse för sjukdomar har vuxit,” säger Shane Kavanagh, Vice President för Global Health Economics & RWE på J&J. “Partnerskapet med KI är centralt för hur vi tillsammans förbättrar patientvården.”

Efter ett decennium av framgångar ser både KI och Johnson & Johnson fram emot en fortsatt resa där forskning, innovation och patientnytta står i centrum.

Läs mer om partnerskapets 10 år här.

 

Foton: Liza Simonsson

Prenumerera