Med ett större team och skarpt fokus på den nordiska marknaden nylanseras RHA Communications som 59 North Communications. Målet: att hjälpa life science-företag nå ut i ett allt mer komplext medielandskap.

I takt med ett växande team och förändrade kundbehov i en snabbt föränderlig kommunikationsmiljö byter RHA Communications namn till 59 North Communications. Den nya identiteten markerar både en geografisk hemvist – Stockholms latitud 59° nord – och en förnyad satsning på att hjälpa nordiska life science-aktörer nå global synlighet.

59 North leds av grundarna Ola Björkman, tidigare grundare av ”let ’em know”, och Richard Hayhurst, en veteran inom life science-kommunikation med över tre decenniers erfarenhet. Byrån har förstärkts med nyckelrekryteringar som Janet Joy och Barnaby Pickering, samt flera erfarna samarbetspartners inom området.

Richard Hayhurst och Ola Björkman.

– ”Nu, mer än någonsin, måste life science-företag kommunicera tydligt och konsekvent om de ska lyckas,” säger Hayhurst. ”59 North är ett svar på ett medielandskap där behovet av snabb, relevant och trovärdig kommunikation är större än någonsin.”

Företaget erbjuder ett brett utbud av kommunikationstjänster riktade mot aktörer inom läkemedel, bioteknik, medicinteknik samt kontraktsforsknings- och tillverkningstjänster (CRO/CDMO). Genom strategiska medierelationer och skräddarsydda lösningar vill 59 North bidra till att öka sina kunders synlighet – både regionalt och internationellt.

– ”Vi vet att en närvaro på LinkedIn och en informativ hemsida inte längre räcker,” säger Björkman. ”Life science-företag konkurrerar på en global marknad, och vi vill hjälpa våra kunder att bygga verkligt genomslag och varumärkesvärde – med utgångspunkt i Norden.”

59 North beskriver sin arbetsmodell som flexibel och samarbetande, där varje kund får tillgång till ett specialiserat team som kan hantera såväl lanseringskampanjer som långsiktig kommunikationsstrategi.

Sverige måste ”implementera mera” – ny rapport lyfter vägen till bättre hälsa och stärkt konkurrenskraft. Den 14 maj presenterades en ny rapport från Forska!Sverige och tankesmedjan Agenda för hälsa och välstånd, som samlar 40 organisationer inom vård, akademi och näringsliv. Under en konferens med över 250 deltagare överlämnades rapporten till socialminister Jakob Forssmed, med ett tydligt budskap: Sverige måste bli bättre på att implementera ny teknik inom vården för att förbättra hälsa och stärka konkurrenskraften.

Rapporten, med titeln ”Implementera mera!”, pekar på att Sverige, trots stark forskning och teknikutveckling, halkar efter när det gäller att omsätta innovation till nytta för patienter. Det saknas ett sammanhängande system för att snabbt och jämlikt införa nya metoder och tekniker i hela landet.

Tre centrala förslag i rapporten:

1. Stärk forsknings- och utvecklingsenheterna inom universitetssjukvården
   Genom riktade statliga medel ska dessa enheter kunna arbeta mer proaktivt med forskning, utveckling, implementering och uppföljning.
2. Ge Socialstyrelsen ett tydligt uppdrag för nationell implementering
   Regeringen bör ge Socialstyrelsen ansvar för att leda och samordna införandet av ny teknik, inklusive stöd till regionerna i form av kompetens, finansiering och tydliga krav.
3. Tydliggör regionernas forskningsansvar i lagstiftningen
   För att skapa långsiktighet krävs lagstöd för forskning i vården, justerade ersättningsmodeller samt gemensamma juridiska ramar för hantering av hälsodata.

Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare för Forska!Sverige, betonar att rapporten är ett resultat av bred samverkan:

– Aktörerna bakom rapporten representerar hela systemet och delar målet att Sverige ska ligga i framkant när det gäller teknik för bättre prevention, diagnostik och behandling.

Det stora intresset för konferensen speglar enligt henne ett växande behov av reformer. Nu hoppas man att regeringen går vidare med förslagen för att framtidssäkra svensk hälso- och sjukvård – och öka både folkhälsa och innovationskraft.

Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare för Forska!Sverige.

Socialminister Jakob Forssmed tar emot rapporten ”Implementera mera” från Anna Nilsson Vindefjärd, Forska!Sverige.

Projektet ”Stärkt svensk konkurrenskraft för kliniska prövningar” är en förstudie finansierad av Swelife med syfte att undersöka och analysera ett antal bärande delar i ett konkurrenskraftigt svenskt partnerskap för kliniska prövningar.

Nu är det dags att lägga fram resultaten på bordet och diskutera hur dessa kan användas för ökad svensk konkurrenskraft. Projektets leveranser består av ett förslag till ett datadrivet beslutsstöd för strategiska prioriteringar, en analys av avtalsområden för partnerskapet och ett kunskapsunderlag med erfarenheter från partnerskap i Danmark och Norge.

Projektet genomförs i samarbete mellan Region Skåne, Region Stockholm och Västra Götalandsregionen samt branschorganisationerna Lif och SwedenBIO.

Seminariet modererades av Frida Lundmark, Lif.

Den 14 maj presenterades projektets resultat och lärdomar på ett webbinarium:

Program

Resultat och lärdomar från projektet presenteras av projektgruppen.

Dialog med Peter Asplund, projektledare för Läkemedelsverkets regeringsuppdrag om att föreslå förbättrade förutsättningar och stärkt genomförandekapacitet för kliniska prövningar.

Panelsamtal: Hur kan projektets leveranser tas om hand och användas i ett partnerskap?

• Anders Ahlsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Region Stockholm
• Karin Looström Muth, hälso- och sjukvårdsutvecklingsdirektör VGR
• Helena Lüning, ordförande ASCRO
• Jesper Petersson, forskningschef Region Skåne
• Adam Szulkin, ordförande arbetsgrupp kliniska prövningar Lif/SwedenBIO

Se seminariet ”Stärkt svensk konkurrenskraft för kliniska prövningar” i efterhand här.

Vad händer när en svårt sjuk människa vill dö – men vården inte får hjälpa till? I en tid där digitalisering omformar hela vårdlandskapet, är det dags att även prata om livets slut.

Leila Nedaei och Linda Spåman samtalar på Vitalis Open Stage om patientautonomi, vårdens etiska gränser och hur digitala verktyg kan bidra till livskvalitet i livets slut. Foto: Sara Nedaei, Sandra Fogel.

På årets Vitalis bjuder juristen Leila Nedaei och konstnären och författaren Linda Spåman in till ett angeläget samtal på Open Stage om patientautonomi, vårdens etiska gränser och hur digitala verktyg kan bidra till livskvalitet i livets slutskede.

Samtalet tar sin utgångspunkt i Linda Spåmans kritikerrosade serieroman Ett år av apokalyptiskt tänkande, som skildrar hennes fars beslut att avsluta sitt liv efter att ha drabbats av ALS – ett beslut som vården varken kunde förhindra eller fullt ut förstå.

Utifrån Lindas personliga berättelse, och Leilas juridiska expertis inom hälso- och sjukvårdsrätt, utforskas vad som händer när individens vilja kolliderar med lagens ramar. Samtalet lyfter såväl patientens som de anhörigas perspektiv och ställer svåra men nödvändiga frågor: Hade vården kunnat göra mer? Kan riktlinjer och teknik bidra till bättre stöd och värdighet i livets slut? Vad får – och bör – vården göra?

I en tid då uppdaterade riktlinjer för palliativ sedering har antagits och SVT:s ”Sista hjälpen” väcker debatt om aktiv dödshjälp, vill detta samtal ge utrymme för reflektion, dialog och nya tankebanor om framtidens vård – också i dess mest existentiella skede.

Programpunkt: Mellan lagen och mänsklig nödvändighet – Ett samtal om dödshjälp, värdighet och valet av eget slut
Open stage (B10:61) torsdag 22 maj, klockan 12:40.

Förra årets samarbete mellan Karolinska Universitetssjukhuset och Norrtälje sjukhus, som möjliggjorde för cancerpatienter att få sin behandling utförd i Norrtälje, kommer att återupprepas sommaren 2025.

Verksamhetscheferna Catarina Pommer, Norrtälje sjukhus, och Susanne Wallberg, Karolinska Universitetssjukhuset.

Pilotprojektet under några sommarveckor föll väl ut, och utvärderingen visade att alla tillfrågade patienter kände sig trygga med att få sin behandling utförd i Norrtälje.

Nio av tio sa att de ville ha sin behandling i Norrtälje om det var möjligt, och pekade på fördelar som närhet, tidsvinst och känd miljö.

– Både vi och Karolinska Universitetssjukhuset är positiva till en mer permanent lösning, där patienter från Norrtälje kommun kan få cancerbehandling här året runt. Det är något vi jobbar vidare för att kunna erbjuda. Jag är glad att vi som ett första steg kan återupprepa förra sommarens samarbete, säger Catarina Pommer, verksamhetschef på Norrtälje sjukhus.

Perioden 25 juli till 18 augusti kommer patienter som bor i Norrtälje kommun, eller tillbringar sommaren i kommunen, ha möjlighet att få sin cancerbehandling på Norrtälje sjukhus.

Behandlingen utförs av personal från Karolinska universitetssjukhuset, som lånar en del av en vårdavdelning på Norrtälje sjukhus. Det är möjligt då sjukhuset drar ner på antalet vårdplatser för planerad vård under sommarperioden.

– Vi är glada att kunna erbjuda våra patienter som är fast- eller fritidsboende i Norrtälje kommun den här möjligheten även i sommar, säger Susanne Wallberg, verksamhetschef på Karolinska Universitetssjukhuset.