Regeringen har utsett Cecilia Skingsley till ny landshövding i Stockholms län och myndighetschef för Länsstyrelsen Stockholm. Förordnandet gäller från och med den 16 juni 2025 till och med den 30 juni 2031.

Tillträdande landshövding Cecilia Skingsley och civilminister Erik Slottner. Foto- Länsstyrelsen

Civilminster Erik Slottner presenterade den nya landshövdingen vid en pressträff under onsdagen.

Cecilia Skingsley är född 1968 och utbildad nationalekonom och journalist. Hon kommer närmast ifrån Bank for International Settlements (BIS), där hon sedan augusti 2022 arbetat som chef för BIS innovation Hub. Dessförinnan har hon bland annat arbetat som analyschef och chefsekonom på Swedbank och som vice riksbankschef.

– Cecilia Skingsley är en mycket erfaren person med tidigare uppdrag inom både politik, näringsliv och offentlig förvaltning. Hennes erfarenheter som bland annat som tidigare vice riksbankschef och chefekonom kommer att vara en tillgång i den tillväxtregion som Stockholms län utgör. Jag är glad att Cecilia Skingsley tackat ja till detta viktiga uppdrag, säger civilministern i regeringens pressmeddelande.

Fram till den 16 juni, när den nya landshövdingen tillträder, fortsätter Claes Lindgren som vikarierande landshövding. Därefter kommer han att fortsätta som vikarierande länsöverdirektör fram till dess att ordinarie länsöverdirektör är på plats.

Fyra av tio skulle dricka mindre om de visste om att även låga mängder alkohol ökar risken av att drabbas av cancer. Det visar en ny undersökning gjord av Verian på uppdrag av Alkohol & Cancer, det kunskapshöjande initiativet från bland annat Systembolaget och Regionala cancercentrum i samverkan (RCC). Samtidigt känner bara en av tio svenskar till att även små mängder ökar risken för cancer, något som initiativets talesperson menar är problematiskt.

Ellen Brynskog, representant för RCC, säger: ”Det är en seglivad myt att små mängder alkohol är ofarliga eller till och med hälsosamma. Det stämmer inte. Forskningen är tydlig — det finns ingen säker gräns; även låga nivåer kan öka risken för cancer. Att 4 av 10 skulle dricka mindre om de kände till kopplingen visar hur viktigt det är att sprida denna kunskap. Alla har rätt att veta att alkohol ökar risken för cancer – och ju mer man dricker, desto högre blir risken.”

Undersökningen visar också att nio av tio inte känner till att alkoholkonsumtion ökar risken för bröstcancer – trots att bröstcancer är den vanligaste alkoholorsakade cancerformen bland kvinnor i Sverige. Övriga cancerformer med tydlig koppling till alkohol är cancer i munhåla, svalg, struphuvud, matstrupe, tjock- och ändtarm och lever.

Alkohol klassades som ett säkerställt cancerframkallande ämne av WHO redan 1988, men undersökningar visar att allmänhetens kunskapsnivåer om sambandet mellan alkohol och cancer fortsatt är låg. Ellen Brynskog menar att mytbildning i frågan är ett problem:

“Det finns en tendens bland vissa att tänka att ’allt orsakar cancer’ – vilket ju inte stämmer. Däremot är kopplingen mellan alkohol och cancer väl beforskad. Varje år drabbas cirka 2 000 svenskar av cancer som kan kopplas till alkohol. Och även om risken ökar med högre konsumtion, har folk rätt att veta att det inte finns någon säker gräns – även små mängder kan öka risken.”

Verian genomförde undersökningen på uppdrag av Alkohol & Cancer och respondenterna bestod av kvinnor och män i åldrarna 17–84 år. Totalt gjordes 4 564 intervjuer under 15–27 november 2024. Resultaten har vägts på kön, ålder och region/län för att spegla den svenska allmänheten.

Vinglas och vinflaska. MostPhotos. Fotograf: Mujo Korach

Svenskarnas kunskap om alkoholens koppling till cancer – i siffror

•Hela 9 av 10 svenskar (86 %) är ovetande att även låga nivåer av alkohol kan öka risken för att drabbas av cancer

•Betydligt fler tror att höga nivåer av konsumtion kan öka risken — 8 av 10 svenskar tror detta

•9 av 10 svenskar (89 %) känner inte till att alkohol kan öka risken för att drabbas av bröstcancer

•Hälften (45 %) av de över 65 år skulle dricka mindre eller avstå helt om de visste att alkohol, oavsett mängd, ökar risken för cancer — motsvarande siffra för 18-29-åringar är 35 %

•1 av 4 svenskar (26 %) säger att de skulle berätta för andra om att alkohol ökar risken att drabbas av cancer om de kände till kopplingen.

Källa: Verianundersökning

Fakta: Finns det en säker gräns för alkoholkonsumtion i relation till cancer?

•Det finns ingen säker nedre gräns — forskningen visar att även små mängder alkohol kan öka risken för att drabbas av cancer.

•Vad som räknas som en ”låg nivå” varierar i olika sammanhang och studier, men det finns ingen nivå som är helt riskfri.

•Riskökningen är dosrelaterad: ju mer man dricker, desto större blir risken — men risken börjar vid första glaset.

•Alkohol är fastställt och klassat som ett cancerframkallande ämne av WHO sedan 1988.

Källa: WHO/IARC, GBD, Regionala Cancercentrum i samverkan

Läs mer på: alkoholochcancer.se

Så säger forskningen:

Redan 1988 klassades alkohol som säkerställt cancerframkallande ämne av IARC (WHO:s forskningsorgan för cancer). Enligt GBD (Global Burden of Disease, ett forskningsprojekt som regelbundet uppskattar den globala sjukdomsbördan) orsakar alkohol näst flest dödsfall i cancer efter rökning.

Riskökningen vid alkoholkonsumtion är individuell, men risken ökar och minskar linjärt för alla: ju högre alkoholkonsumtion desto högre risk för cancer, och vice versa. Kopplingen mellan alkohol och cancer är starkast när det handlar om cancer i munhåla, svalg, struphuvud, matstrupe, mage, lever, tjock- och ändtarmscancer samt bröstcancer.

Om det kunskapshöjande initiativet Alkohol & Cancer

Samarbetet Alkohol & Cancer är ett kunskapshöjande initiativ som syftar till att öka allmänhetens medvetenhet om sambandet mellan alkohol och cancer. Trots att forskningen tydligt visar att alkohol är en riskfaktor för flera cancerformer visar flera undersökningar att allmänhetens kännedom om detta är låg. Genom samverkan mellan Regionala cancercentrum i samverkan (RCC) och flera svenska organisationer, bland annat Systembolaget och Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, sprids evidensbaserad information för att stärka kunskapen och främja folkhälsan.

Våren 2025 i Life Sciences – Nya regler, domar och regulatoriska utmaningar
Setterwalls Advokatbyrå har släppt vårens upplaga av Life Sciences Report, en omfattande genomgång av de viktigaste juridiska förändringarna och rättsfallen som påverkar företag inom läkemedel, medicinteknik, livsmedel och kosmetika. Rapporten fokuserar på nya EU-regler, svenska rättsfall och globala regulatoriska skiften som får direkt affärspåverkan för branschens aktörer. Bland höjdpunkterna återfinns skärpta krav på miljöpåståenden i marknadsföring, konsekvenser av patentstrategier för utbytbarhet av generika, och avgörande rättsfall kring otillbörliga handelsmetoder och produktmärkning. Rapporten syftar till att hjälpa företag navigera ett snabbt föränderligt juridiskt landskap.

Juridiska skiften i fokus – Setterwalls guidar life science-branschen genom vårens regulatoriska nyheter
Life science-sektorn i Sverige står inför ett alltmer komplext och snabbrörligt juridiskt landskap. I Setterwalls Life Sciences Report (maj 2025) presenteras ett antal rättsutvecklingar och regulatoriska förändringar som påverkar aktörer inom läkemedel, medtech, livsmedel och kosmetika.

Rapporten belyser bland annat en dom från NBL där ett börsnoterat läkemedelsbolag ansågs ha brutit mot marknadsföringsreglerna i LER, trots att uttalanden gjorts i en journalistintervju – ett tydligt exempel på hur företag även i ”passiva” mediesammanhang kan hållas ansvariga för produktinformation.

En annan central fråga rör utbytbarhet av generiska läkemedel. Här synliggörs konflikten mellan patenträtt och regulatoriska krav på produktinformation, där så kallad ”skinny labelling” kan hindra läkemedel från att klassas som utbytbara, vilket i praktiken begränsar deras marknadstillträde.

Rapporten analyserar även ett prejudicerande rättsfall om otillbörliga handelsmetoder enligt den svenska UTP-lagen. Ett frukt- och grönsaksföretag bötfälldes med 5 miljoner kronor efter att ha överskridit tillåtna betalningstider – ett tydligt exempel på att tillsynsmyndigheter numera agerar med större kraft.

Miljö- och hållbarhetsfrågor får också en framträdande plats. Med EU:s föreslagna Green Claims Directive ställs långtgående krav på att alla miljöpåståenden ska vara vetenskapligt underbyggda, verifierade av tredje part och tydligt kommunicerade till konsumenter. Regelverket syftar till att motverka greenwashing och stärka konsumenternas förtroende.

Andra viktiga inslag i rapporten är:

• Nya regler för plast i livsmedelskontakt som ställer höga krav på renhet och spårbarhet.
• Kommande Critical Medicines Act, med syfte att stärka EU:s läkemedelsförsörjning.
• Vägledning för medtech-företag att följa Data Act, inklusive hur data ska kategoriseras, delas och kontraktsregleras.

Helena Nilsson, partner på Setterwalls, sammanfattar budskapet: “Branschens höga innovationsnivå måste mötas med lika hög juridisk kompetens. Rapporten ger verktyg för att fatta informerade beslut och stärka sin konkurrenskraft.”

Helena Nilsson, partner på Setterwalls.

Läs hela rapporten här.

Presidiet för hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Stockholm; Talla Alkurdi (S), ordförande, Christine Lorne (C), första vice ordförande och Axel Conradi (M), andre vice ordförande.

Region Stockholm är nu medlem i Fast-Track Cities, ett globalt samarbete för att få stopp på hiv-epidemin till år 2030. 

Fast-Track Cities grundades 2014 av International Association of Providers of AIDS Care (IAPAC), Joint United Nations Programme on HIV/AIDS (UNAIDS), UN-Habitat och staden Paris, tillsammans med 26 andra städer. Sedan grundandet har fler än 500 städer runt om i världen skrivit under Parisdeklarationen. Det är en deklaration där man förbinder sig att arbeta efter att nå målen om 95-95-95; 95 procent diagnosticerade, 95 procent av dem behandlade och 95 procent av dem ha omätbara virusnivåer, mål som Stockholm redan har nått. Utöver det är målet att få ett slut på hiv-epidemin till år 2030 och att minska stigma.

Under en signeringsceremoni undertecknade presidiet för hälso- och sjukvårdsnämnden; Talla Alkurdi (S), ordförande, Christine Lorne (C), första vice ordförande och Axel Conradi (M), andre vice ordförande ansökan och Region Stockholm blev medlem.

─ Genom att ansluta sig till Fast-Track Cities omfamnar Region Stockholm vår gemensamma målsättning att lära av varandra, leda och utveckla och inte minst att agera beslutsamt och mänskligt inför de utmaningar som hiv innebär. Vi välkomnar vår nya partner Region Stockholm med öppna armar. Det säger dr. José M. Zuniga, president/CEO, IAPAC och Fast-Track Cities institute.

─ Region Stockholm är nu medlem i Fast-Track Cities och vi är en del av ett globalt samarbete och kunskapsutbyte för att förbättra upptäckt och behandling av hiv, minska stigma och underlätta för personer som lever med hiv. Vi vill öka kunskapen om hiv som en hanterbar sjukdom som man kan leva ett långt liv med, säger Jenny Stenkvist, biträdande smittskyddsläkare i Region Stockholm.

Här kan du läsa mer om Fast-Track Cities

Krångliga system och splittrad hantering av hälsodata står i vägen för både bättre vård och medicinsk innovation. Nu tar regeringen ett krafttag för att förändra det – och göra Sverige ledande i Europa.

Trots att Sverige har ett av världens mest omfattande system för att samla in hälsodata, används dessa uppgifter långt ifrån fullt ut. Patienter får ofta själva återberätta sin vårdhistorik, och forskare möts av byråkratiska hinder när de försöker få tillgång till data som skulle kunna rädda liv.

I en debattartikel i Dagens Industri pekar socialminister Jakob Forssmed (KD) på behovet av en ny digital infrastruktur som gör det möjligt att använda hälsodata på ett säkert, effektivt och sammanhållet sätt – till nytta för patienter, forskning och innovation. Fyra myndigheter får nu nya uppdrag i satsningen, som ska rusta Sverige inför det europeiska hälsodataområdet, European Health Data Space (EHDS).

Syftet är tydligt: att skapa ett enhetligt och tillförlitligt system där vården blir mer kunskapsdriven, forskningen mer framgångsrik och utvecklingen av nya behandlingar snabbare. Samtidigt betonas vikten av att individens integritet skyddas, och att patienten själv ska kunna välja bort att dela sina data. Regeringens budskap är tydligt – kraften i hälsodata måste frigöras. Och det måste göras nu.

Sverige behöver en modern och sammanhållen digital infrastruktur för att kunna använda hälsodata effektivt, säkert och rättvist – både för att förbättra vården för patienter och för att stärka forskning, innovation och Sveriges konkurrenskraft inom life science. Det skriver socialminister Jakob Forssmed i en debattartikel i DI dem 20 maj.

Läs hela debattartikeln här: Frigör kraften i hälsodata. Debattartikel av socialminister Jakob Forssmed publicerad i Dagens Industri, den 20 maj 2025.