Idag är 70 procent av kvinnorna i Västerbotten som är födda 1994–1999 vaccinerade mot humant papillomvirus, HPV. I och med det har Region Västerbotten nått målet för studien och Sverige har tagit ytterligare ett kliv närmare att utrota livmoderhalscancer.

– Det känns helt fantastiskt, säger Sara Höglund som är barnmorska och projektledare i Region Västerbotten.

Sedan hösten 2022 har Region Västerbotten erbjudit länets kvinnor som är födda 1994–1999 kostnadsfri vaccinering mot HPV. Erbjudandet är en del av en nationell studie med målet är att utrota livmoderhalscancer till år 2027. För att nå dit måste minst 70 procent i målgruppen vaccinera sig mot HPV innan 30 juni 2025.

– Vi kan nu med glädje meddela att Västerbotten har nått 70 procent vaccinationstäckning! Det hade inte varit möjligt utan det fantastiska jobb som alla medarbetare har gjort. Jag vill rikta ett stort tack till alla som har varit inblandade på ett eller annat sätt och till alla som valt att vaccinera sig, säger Sara Höglund.

Så gjorde vi

Under dessa tre år har Region Västerbotten testat olika metoder för att informera och vaccinera så många som möjligt.

– Vi har skickat inbjudningar och påminnelser via digital brevlåda och brev med erbjudande om att boka tid, sms:at, ringt, svarat på frågor, haft möjligheter till drop in och erbjudit vaccination i samband med cellprovtagning. Vi har vänt på varje sten för att göra detta möjligt, berättar Sara Höglund.

Det har även pågått flertalet utåtriktade aktiviteter för att öka kännedomen om studien, erbjudandet och HPV i målgruppen och samhället. Bland annat har Region Västerbotten tillsammans med övriga regioner i Sverige haft en gemensam informationskampanj ”Ta gratissprutan mot HPV” som synts på sociala medier, affischer, digitala skärmar, bussar, mässor med mera.

Erbjudandet gäller till och med 30 juni

Den som är i målgruppen och inte har vaccinerat sig ännu kan fortfarande göra detta fram till och med den 30 juni 2025.

– Även om vi nått målet på 70 procent vill vi så klart att så många kvinnor som möjligt tar del av erbjudandet om kostnadsfri vaccination. Genom att vaccinera sig mot HPV och gå på cellprovtagning när man blir kallad så har man ett bra skydd mot livmoderhalscancer, säger Sara Höglund.

I Region Västerbotten kan även kvinnor födda 2000 och 2001 ta del av erbjudandet om gratis vaccin mot HPV.

Lif på Vitalis: Framtidens cancervård och EHDS i fokus på Vitalis

Under årets Vitalis arrangerade Lif programmet Cancervård@home tillsammans med Regionala cancercentrum (RCC) och eHälsoläkarföreningen. Vi samlade experter från offentlig vård, patienter och bransch för att diskutera hur digital teknik, distansvård och läkemedelsbehandling i hemmet kan bidra till en mer hållbar cancervård. Lif deltog även i en panel om EHDS och vad som krävs för att möjliggöra säker delning av hälsodata inom och mellan EU-länder.

Mot en närmare och mer jämlik cancervård

Digitalisering och nya arbetssätt gör det möjligt att föra cancervården närmare patienten – vilket både kan effektivisera vården och förbättra livskvaliteten i en utsatt situation.

– Patienter ska få tillgång till behandlingar som de har behov av, utan onödiga dröjsmål. För att det ska bli verklighet behöver vi förbättra läkemedelssystemet. En av nycklarna är att utveckla cancervården nära patienten, det skapar bättre behandlingsresultat och frigör resurser. Det är inte acceptabelt att cancervården fortfarande är ojämlik – nu handlar det om att fokusera på resultat och ta konkreta steg mot en modern, effektiv och patientcentrerad cancervård, säger Sofia Wallström, vd för lif.

Datadelning med integritet och säkerhet i fokus

Sofia Wallström deltog även i en paneldebatt om vad som krävs för att nå EU:s mål med EHDS, eftersom patientöversikter, e-recept och forskningsdata ska kunna delas både inom landet och över landsgränser senast mars 2029. Samtalet kretsade kring individens rätt till sina data och behovet av ett vårdsystem där information kunde delas på ett säkert sätt – med både patientsäkerhet och integritet i fokus. Lifs strategichef, Jenni Nordborg var moderator.

Lif driver frågan om en säker och patientcentrerad datadelning framåt. Teknik, tillit och tydliga regelverk kommer vara avgörande för både vård och ansvarsfull sekundäranvändning av hälsodata ska kunna genomföras. EHDS bidrar till att driva utvecklingen i en riktning som stärker både patientens rättigheter och vårdens möjligheter.

Under mässan fanns även Lifs läkemedelsinformationstjänst Fass på plats med en monter, där besökarna fick en inblick i Fass digitala tjänster och en förhandsvisning av Fass kommande nya webbplats.

Läs nyheter hos Lif här.

Inom precisionsmedicinområdet används AI och stora mängder data för att skräddarsy en behandling för individen.

Högskolan i Skövde inleder en storsatsning som ska bidra till framtidens skräddarsydda behandlingar av sjukdomar. I samarbete med KK-stiftelsen och 13 partnerföretag startar Högskolan ett åttaårigt forsknings- och utbildningsinitiativ inom AI-driven utveckling av precisionsmedicin.

Att satsningen på AI-driven precisionsmedicin hamnar i Västsverige och vid Högskolan i Skövde beror på flera faktorer. En grundorsak är Högskolan i Skövdes mycket starka forskning inom både systembiologi, AI och hälsa i det digitala samhället.

– En annan viktig faktor är den nära samverkan med läkemedelsföretag, biotechföretag och vårdgivare som vi byggt upp under många år. Nu satsar vi stort på att skapa en unik forsknings- och utbildningsmiljö där vi kan utveckla framtidens innovationer inom precisionsmedicin, förklarar Jane Synnergren, professor i bioinformatik vid Högskolan i Skövde.

Jane Synnergren, professor i bioinformatik vid Högskolan i Skövde.

Skräddarsydda behandlingar

Traditionella behandlingsmetoder och läkemedel bygger i hög grad på ”en lösning för alla”-modellen. Detta gör att behandlingen kan ge biverkningar eller kanske helt enkelt inte fungerar för vissa individer. Inom precisionsmedicinområdet gäller inte längre modellen. I stället används AI och stora mängder data för att skräddarsy en behandling för individen. Anpassningen styrs bland annat av individens genetik och livsstil. Resultatet blir tidigare diagnoser, bättre behandlingar och ett friskare liv för patienterna.

– Den snabba utvecklingen inom analystekniker gör att vi nu kostnadseffektivt kan generera stora biologiska datamängder. Detta öppnar möjligheter att använda AI-baserade metoder för att exempelvis identifiera skillnader mellan patientgrupper som svarar bra på en behandling och patientgrupper som inte svarar alls. AI-modeller kan alltså tränas för att lära sig icke linjära mönster, förklarar Jane Synnergren.

Drivkraft för innovation

Det är KK-stiftelsen som är huvudfinansiär för den stora satsningen vid Högskolan i Skövde. Satsningen sker i form av en så kallad forskningsprofil. Det är ett program som riktar sig till väl etablerade forsknings- och utbildningsmiljöer som kommit långt i sin utveckling och har tydliga ambitioner för framtiden.

– Vår ambition är att bidra både till uppbyggnaden av starka forsknings- och utbildningsmiljöer och till att stärka Sveriges konkurrenskraft. Med AID-PM tar Högskolan i Skövde ett viktigt steg mot en ledande position inom AI-driven precisionsmedicin. Det är dessutom ett område med potential att förändra vården i grunden och bidra med innovationskraft till näringslivet, säger KK-stiftelsens vd Eva Schelin.

Fyra delområden.

Satsningen på AI-driven precisionsmedicin vid Högskolan i Skövde har fått namnet AID-PM (Artificial Intelligence-Driven Precision Medicine). Satsningen sträcker sig över åtta år och omfattar totalt 92 miljoner kronor, där KK-stiftelsen står för 48 miljoner. Hela 13 partnerföretag medverkar i satsningen: AstraZeneca, VERIGRAFT, Takara Bio Europe SF, RISE, RealSeq Bioscience, Kontigo Care, 1928diagnostics, Qiagen, MultiD Analyses, SciCross, Unilabs, Skillsta teknik och design, och CCRM Nordic.

AID-PM delas upp i fyra delområden:

• Digital diagnostik handlar om att utveckla digitala verktyg för exakta och snabba diagnoser.

• Återanvändning av läkemedel handlar om att identifiera nya terapeutiska användningsområden för redan godkända läkemedel.

• Inom delområdet 3D-biologisk modellering skapas modellsystem av biologiska strukturer, till exempel vävnader, organ eller hela biologiska system.

• ATMP (Advanced Therapy Medicinal Products) handlar om att utveckla bland annat genterapier och cellterapier som angriper sjukdomarnas grundorsaker snarare än att behandla symtomen.

Illustration precisionsmedicinterapi. Högskolan i Skövde.

 Simon Lindgren, professor i sociologi vid Umeå universitet, får 30 miljoner kronor från Wallenbergstiftelsen för att leda ett nytt forskningsprojekt som ska undersöka AI:s effekter på makt, politik och demokrati. Foto: Elin Berge

Hur förändrar artificiell intelligens demokratins spelregler? Det är kärnfrågan i det nya forskningsprojektet AI, Power and Politics, lett av Simon Lindgren, professor vid Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Projektet har tilldelats 30 miljoner kronor och ska under fem år analysera AI:s roll i dagens demokratiska system.

Simon Lindgren har beviljats 30,3 miljoner kronor i finansiering från WASP-HS, Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program – Humanities and Society, som projektledare för forskningsprogrammet ”AI, Power and Politics”. Han ser finansieringen som en stor framgång för DIGSUM, Centre for social research at Umeå university, och den Samhällsvetenskapliga forskningen vid Umeå universitet.

– Det kommer att knytas många juniorforskartjänster till programmet, och även stora möjligheter till samverkan både lokalt och internationellt, bland annat genom gästforskartjänster, säger Simon Lindgren.

Forskningsprogrammet samlar experter från flera discipliner och lärosäten, däribland Göteborgs universitet, Stockholms universitet och Institutet för framtidsstudier. Tillsammans ska de analysera AI:s effekter på opinionsbildning, demokratisk styrning och geopolitik. Simon Lindgren ska vid Umeå universitet studera effekter av AI på opinionsdynamik, demokrati och politisk styrning.

– Den snabba utvecklingen inom AI är inte bara teknisk, utan får långtgående konsekvenser för hur makt utövas, hur medborgare formas som politiska subjekt, och hur demokratin fungerar. Vi måste förstå dessa förändringar i grunden för att ha kontroll över utvecklingen, säger Simon Lindgren.

AI studeras på flera plan

Programmet organiseras i tre tematiska stråk som tillsammans visar AI:s roll i samhället ur olika perspektiv. Det första fokuserar på informationssystem och offentlig diskurs, där forskningen undersöker hur AI påverkar opinionsbildning, spridning av desinformation och styrning av digitala plattformar.

Det andra stråket behandlar demokratiska värden och beslutsfattande, med särskild betoning på frågor om legitimitet, ansvar och transparens i AI-drivna styrsystem. Det tredje stråket rör geopolitik och AI-styrning och undersöker maktförhållanden mellan stater, företag och andra aktörer i den globala AI-utvecklingen.

– Vi kommer att studera AI, politik och makt i bred bemärkelse, det vill säga med fokus på sådant som opinionspåverkan/desinformation, manipulation, hur AI kan undergräva demokratiska processer. Vi kommer även att studera frågor om själva interaktionen mellan människa och maskin, och om hur AI kan styras och regleras på hållbara och etiska sätt, säger Simon Lindgren.

Målet är att kombinera teoretisk och tillämpad forskning för att stärka demokratisk motståndskraft och bidra med kunskap till såväl beslutsfattare som civilsamhälle och tekniksektor.

– Jag hoppas att vi kan bidra med kritisk kunskap som kan omsättas till konkreta verktyg för att stärka demokratisk motståndskraft. Det handlar delvis om att identifiera risker, men också om att visa på möjligheter till en mer inkluderande och socialt hållbar AI-utveckling, säger Lindgren.

Satsningen ingår i WASP-HS totala investering på 142,3 miljoner kronor i fem nya tvärvetenskapliga forskningskluster med fokus på AI inom humaniora och samhällsvetenskap.

Fakta: AI, makt och politik

Syfte: Att studera effekter av AI på opinionsdynamik, demokrati och politisk styrning.

Inriktning: AI:s roll i politisk kommunikation, beslutsfattande och geopolitik, nationellt och globalt.

Forskningsmiljö: Tvärvetenskapligt kluster med forskare från bl.a. sociologi, statsvetenskap, filosofi, medie- och informationsvetenskap samt datavetenskap.

Projektledare: Simon Lindgren, professor vid Sociologiska institutionen vid Umeå universitet.

Finansiering: 30,3 miljoner kronor i finansiering från WASP-HS – Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program – Humanities and Society.

Projektperiod: 1 september 2025 – 31 augusti 2030

Ayush Kumar Varshney, doktorand vid Institutionen för datavetenskap på Umeå universitet. Foto: Hans Karlsson

I takt med att artificiell intelligens (AI) blir alltmer integrerad i hälso- och sjukvård, finans och andra känsliga områden, blir det allt viktigare att säkerställa att systemen följer dataskyddslagstiftningen. Ayush Kumar Varshney, doktorand vid Umeå universitet, har tagit sig an denna utmaning i sitt avhandlingsarbete genom att utveckla nya metoder för anonymisering och ”machine unlearning” – teknologier som gör det möjligt för AI att glömma.

– Känslig information som diagnosrapporter, patienthistorik, kreditbetyg och konsumtionsmönster lagras ofta i AI-system. För att uppfylla kraven i EU:s dataskyddsförordning (GDPR) är det avgörande att användare har möjlighet att anonymisera och radera denna data, förklarar Ayush Kumar Varshney.

Maskininlärning, en gren av AI, gör det möjligt för datorer att lära sig från stora datamängder. Den används bland annat för att förutsäga sjukdomar, identifiera riskgrupper för exempelvis diabetes eller hjärtsjukdom, samt upptäcka finansiellt bedrägeri. Trots sin kraftfullhet innebär dessa system stora utmaningar när det gäller dataintegritet.

Ayushs forskning introducerar maskinavlärning det vill säga metoder som gör det möjligt för AI-system att verkligen glömma data – även efter att den använts för att träna en modell. Hans lösningar fungerar både i centraliserade miljöer, där all träningsdata lagras på en server, och i decentraliserade miljöer som federerad inlärning, där användare bidrar med modelluppdateringar utan att dela rådata.

– Maskinavlärning är inte bara användbart för att skydda personliga data. Det kan också användas för att ta bort upphovsrättsskyddat material, skadligt eller partiskt innehåll, och till och med illvilliga bidrag, säger han.

En lika viktig del av processen är att verifiera att data faktiskt har tagits bort. Ayush har även utvecklat granskningsmetoder som kan bekräfta om AI-system verkligen har glömt specifika data. Dessa metoder främjar transparens, ansvarstagande och förtroende.

De praktiska tillämpningarna av hans forskning är många. Teknikföretag kan till exempel personanpassa tjänster samtidigt som de följer GDPR, och banker kan samarbeta kring bedrägeribekämpning utan att exponera kunddata.

– Dessa verktyg är utformade för att stödja både användare och organisationer. De tar oss ett steg närmare att bygga AI-system som är säkra, rättvisa och tillförlitliga, säger Ayush.

Mer om avhandlingen

Måndagen den 26 maj försvarade Ayush Kumar Varshney, vid Institutionen för datavetenskap, sin avhandling med titeln ”Navigating Model Anonymity and Adaptability”. Fakultetsopponent var professor Eyke Hüllermeier, Ludwig-Maximilians-Universität München, Tyskland.

Vitalis 2025 – Energifull, engagerande och innehållsrik, sammanfattar mötets huvudansvarige Maria Sterner.

Under fyra intensiva dagar möttes vårdens alla aktörer – från myndigheter och beslutsfattare till sjuksköterskor och startup-grundare. Med över 700 talare, 450 programpunkter och närmare 200 utställare blev Vitalis 2025 precis den mötesplats och kunskapsarena som arrangörerna hade hoppats på.

Sorlet från mässgolvet har lagt sig efter den största upplagan av Vitalis någonsin. Fler än 6 500 deltagare lämnar Svenska Mässan med nya kontakter, idéer och insikter efter fyra dagar på Vitalis – Nordens största mötesplats för framtidens hälsa, vård och omsorg.

Maria Sterner, Head of Vitalis, får beskriva årets mötesplats med tre ord:

– Energifull, engagerande och innehållsrik, skulle jag säga.

Stark start med fullsatt invigning

Tisdagens invigning, med över 1 000 personer i publiken – satte an tonen. De högprofilerade invigningstalarna, bland annat pressekreteraren hos socialministern, Petra Noreback, och generaldirektören för E-hälsomyndigheten, Gunilla Nordlöf, delade med sig av nationella perspektiv med fokus på hälsodata och samverkan kring digitaliseringen av vården.

Årets Vitalis-stipendiat blev Maria Andersson Ödman för Gränbyprojektet – ett projekt som för cancervården närmare patienterna med en mottagning i Gränby köpcentrum.

AI, hälsodata och framtidens vård i centrum

I år fick Vitalis besök av AI experter från Silicon Valley som delade erfarenheter och forskning kring bland annat precisionshälsa.

– Oerhört spännande området där vi bara sett början och där det kommer hända mycket framöver, säger Maria Sterner.

En av mässbesökarna, Sven Öyvind Svahn, noterade hur närvaron av AI genomsyrade mässan.

– Det finns knappt en enda utställare som inte nämner AI.

Ett tydligt sug efter mer kunskap märktes kring EHDS – det europeiska hälsodataområdet.

– Hälsodata är ett område som växer i betydelse, särskilt med de nya EU-regelverken och utvecklingen av det europeiska hälsodataområdet. Det påverkar hur vi framöver behöver arbeta med att dela och använda data, säger Maria Sterner.

En mötesplats för hela vårdekosystemet

Vitalis samlar allt från myndigheter, politiker och beslutsfattare till sjuksköterskor, administratörer, systemutvecklare och tech-jättar.

– Det är en unik arena, blandningen av människorna här finns inte på så många ställen. Här möts vi och alla vill bidra till förändring och utveckling, säger Maria Sterner.

Startups i fokus – stort intresse för nya lösningar

Förra årets nyhet – den uppskattade Innovation Area – har vidareutvecklats med HealthTech Startup Showroom. Här fick nya aktörer som Mabel AI ta plats.

– Folk blir verkligen nyfikna och entusiastiska när de hör om vår lösning. Intresset för nya innovationer i vården är påtagligt, säger Sarab Youssef, machine learning engineer på Mabel AI.

Geras Solutions fick ta emot priset Healthtech Award. Det kom som en chock för vd:n Simon Körösi.

– Jag trodde aldrig att vi skulle vinna. Det är väldigt positivt i fortsättningen för vårt arbete att diagnostisera personer med demens i ett tidigt skede och individanpassa program för personer i riskzonen, säger han.

Internationella inslag och hopp om framtiden

Flera deltagare har lyft just det internationella perspektivet, något även Maria Sterner har noterat. Fyra större delegationer från Holland, Ukraina, Frankrike och Indien har varit på plats och antalet internationella deltagare har öka markant.

– De ukrainska representanterna delade med sig om hur de jobbar med digitalisering mitt under brinnande krig. Det var fantastiskt att höra hur de lyckas fortsätta utveckla sina digitala tjänster under så svåra omständigheter, säger Maria Sterner.

Teknik, innovation och en tydlig framtidstro präglade årets Vitalis. Trots de tuffa tiderna med nedskärningar och hög press inom välfärdssektorn var känslan hoppfull:

– Det finns en förhoppning om att vi är på rätt väg. Många av de här frågorna har varit aktuella i många år, men nu känns det som att vi tar stora steg framåt, säger Maria Sterner.

Vitalis som motor för utveckling och samverkan

Digtialisering, teknik och innovation går som en röd tråd genom framtidens vård- och omsorgsfrågor – från precisionshälsa och journalsystem till sjukvård i krig och vårdkvalitet i livets slutskede.

Vitalis roll i allt det här, menar Maria Sterner, är att fungera både som kunskapsnav och drivkraft för samverkan.

– Här delar vi best practice från de som kommit längst, samtidigt som vi blickar långt framåt mot horisonten.

För konferensbesökarna finns nu möjlighet att fortsätta förkovra sig i de konferensspår man inte hann med att ta del av under mässan.

– Nästan hela konferensinnehållet finns tillgängligt digitalt. Det har varit ett uppskattat inslag tidigare år och som vi är glada för att kunna erbjuda även i år.