Vårdfrågorna i skymundan under Almedalsveckan 2025 – men statsråden höll fanan högt

Bildmontage. Bilder: Almedalsveckan.info

När partiledarna tog plats på Almedalens scen i förra veckan lyste hälso- och sjukvårdsfrågorna med sin frånvaro – med ett tydligt undantag i Kristdemokraternas Ebba Busch. Samtidigt pågick ett intensivt arbete bakom kulisserna, där statsråd deltog i hundratals seminarier och panelsamtal om vårdens framtid.

Hälso- och sjukvården är en fråga som historiskt varit ett av väljarnas viktigaste prioriteringsområden, men som i år fick ett märkbart begränsat utrymme i partiledarnas tal under Almedalsveckan. Faktum är att endast en partiledare, Kristdemokraternas Ebba Busch, lyfte vårdfrågan i sitt partiledartal från Almedalsscenen, när hon var sist ut på fredagskvällen.

Busch föreslog en nationell ”stopplag” som ska hindra regionerna från att lägga ned viktiga sjukhus eller vårdinrättningar. Hon argumenterade för att staten måste ta större ansvar och att ”människor i Sollefteå ska ha samma rätt till vård som i Stockholm”. Kristdemokraterna, som traditionellt profilerar sig i vårdfrågor, stod därmed ensamma i ämnet från scenen.

Andra frågor i fokus
Istället dominerades talen av lag och ordning, klimatpolitik, ekonomiska reformer, kulturkrig och värderingsfrågor. Magdalena Andersson (S) talade om ”obegåvad konjunkturpolitik” och aviserade att hon åter vill bli statsminister. Jimmie Åkesson (SD) angrep ”det kulturella självhatet”, och Amanda Lind (MP) riktade skarp kritik mot regeringens klimatpolitik. Moderaterna representerades av finansminister Elisabeth Svantesson, som valde att betona jämställdhetsfrågor. Centerpartiets nya ledare Anna-Karin Hatt fokuserade på landsbygdens roll i Sveriges framtid. Nooshi Dadgostar (V) pratade om klassklyftor och arbetsvillkor och den helt färska L-ledaren Simona Mohamsson, talade om bildning och ansvar, under parollen ”bilda dig, bete dig, bry dig”.

Statsråden bar vårdfrågan i kulisserna
Bakom de stora scenerna pågick däremot ett intensivt vårdpolitiskt arbete. Statsrådens kalendrar var fyllda med vårdrelaterade programpunkter. Totalt hölls 277 evenemang med vård- eller omsorgsfokus. Organisationer som LIF, Astma- och Allergiförbundet och AI Sweden stod bakom arenor där samtliga riksdagspartier var representerade, genom riksdagsledamöter och sakkunniga.

– Det är intressant att det finns ett stort engagemang från både civilsamhället och regeringen, men att partiledarna valde andra fokusfrågor i sina tal. Det visar på en klyfta mellan kommunikation och styrning, säger en arrangör som vill vara anonym.

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) medverkade i över ett dussin evenemang om allt från AI, patientinflytande och framtidens cancervård till nationell samordning. Socialminister Jakob Forssmed (KD) deltog i en rad evenemang, inklusive samtal med läkemedelsindustrin, patientorganisationer och forskare. Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) var en av veckans mest aktiva ministrar, med över 16 framträdanden, där folkhälsa, äldreomsorg och psykiatri stod på agendan.

Politisk verkstad i mellanrummen
Trots vårdfrågornas frånvaro i det offentliga rampljuset visade Almedalsveckan 2025 att ämnet fortfarande är en central del av det politiska verkstadsgolvet. Det var dock tydligt att partiledarna i år valde andra konfliktlinjer, vilket kanske är ett tecken på att vården i högre grad förvaltas än debatteras just nu.

Medan Ebba Busch målade upp bilden av en vård i behov av statlig räddning, var det statsråden som bar vårdfrågan genom Almedalens seminarier, debatter och spontana samtal i mellanrummen i Visbys gränder.

Nytt läkemedel för diabetes och obesitas visar lovande resultat

Sänkt blodsocker och ökad fettförbränning – utan att aptit eller muskler påverkas negativt. Det är några av de mest lovande effekterna av en ny potentiell läkemedelsbehandling för personer med typ 2-diabetes och obesitas, enligt en ny studie publicerad i tidskriften Cell av forskare från Karolinska Institutet och Stockholms universitet.

Det nya läkemedlet, som tas i tablettform, har en helt annan verkningsmekanism än de omtalade GLP-1-baserade läkemedlen, till exempel Ozempic som ges via injektioner. GLP-1-läkemedel påverkar hunger via signaler mellan tarmen och hjärnan, men har ofta biverkningar såsom aptitförlust, minskad muskelmassa och mag-tarmproblem.

Den nya substansen aktiverar istället ämnesomsättningen i skelettmuskulaturen. I djurstudier har behandlingen visat god effekt på både blodsockerkontroll och kroppssammansättning, men utan de biverkningar som kopplas till dagens GLP-1-baserade läkemedel.

En första klinisk fas I-studie med 48 friska försökspersoner och 25 personer med typ 2-diabetes visar att även människor tolererar behandlingen väl.

– Våra resultat pekar mot en framtid där vi kan förbättra den metabola hälsan utan att förlora muskelmassa. Muskler är viktiga både vid typ 2-diabetes och obesitas, och muskelmassa är också direkt korrelerat till livslängd, säger en av forskarna bakom studien, Tore Bengtsson, professor vid institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut, Stockholms universitet.

Läkemedelssubstansen bygger på en molekyl – en sorts β2-agonist som forskarna har utvecklat i ett laboratorium. Molekylen kan aktivera viktiga signalvägar i kroppen på ett nytt sätt, vilket ger en positiv effekt på musklerna utan att överstimulera hjärtat, vilket är ett känt problem med β2-agonister.

– Det här läkemedlet representerar en helt ny typ av läkemedelsbehandling. Jag tror att det här kan komma att få stor betydelse för patienter med typ 2-diabetes och obesitas. Vår substans verkar främja hälsosam viktminskning och dessutom slipper patienten ta sprutor, säger Shane C. Wright, biträdande lektor vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet som är en av forskarna bakom studien.

Dessa läkemedel verkar inte bara på egen hand, utan kan också fungera i kombination med GLP-1, tack vare sina skilda verkningsmekanismer.

– Det gör dem värdefulla både som fristående behandling och i kombination med GLP-1-läkemedel säger Shane C. Wright.

Shane C. Wright, Assistant Professor Department of Physiology and Pharmacology, Karolinska Institutet Foto: Johannes Frandsén

Nästa steg är en större, klinisk fas II-studie som planeras av Atrogi AB, det företag som utvecklar läkemedelssubstansen. Syftet med studien är att se om samma positiva effekter som setts i prekliniska modeller även förekommer hos människor med typ 2-diabetes eller obesitas.

Studien är ett resultat av ett nära samarbete med professor Volker M. Lauschke och andra forskare vid Karolinska Institutet, Stockholms universitet och Uppsala universitet i Sverige, Köpenhamns universitet i Danmark samt Monash University och University of Queensland i Australien. Forskningen finansierades bland annat av Vetenskapsrådet, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning och Novo Nordisk Fonden.

Flera av artikelförfattarna är anställda och/eller äger aktier i Atrogi AB, som finansierade den kliniska prövningen. Tore Bengtsson är grundare och forskningschef för Atrogi AB som utvecklar läkemedelskandidaten vidare, och har tillsammans med en medförfattare sökt patent på de substanser som undersöktes i studien. Flera andra företagskopplingar uppges, se studien för mer detaljerad information.

Publikation

”GRK-biased adrenergic agonists for the treatment of type 2 diabetes and obesity”, Aikaterini Motso, Benjamin Pelcman, Anastasia Kalinovich, Nour Aldin Kahlous, Muhammad Hamza Bokhari, Nodi Dehvari, Carina Halleskog, Erik Waara, Jasper de Jong, Elizabeth Cheesman, Christine Kallenberg, Gopala Krishna Yakala, Praerona Murad, Erika Wetterdal, Pia Andersson, Sten van Beek, Anna Sandström, Diane Natacha Alleluia, Emanuela Talamonti, Sonia Youhanna, Pierre Sabatier, Claire Koenig, Sabine Willems, Aurino M. Kemas, Dana S. Hutchinson, Seungmin Ham, Lukas Grätz, Jan Voss, Jose G. Marchan-Alvarez, Martins Priede, Krista Jaunsleine, Jana Spura, Vadims Kovada, Linda Supe, Leigh A. Stoddart, Nicholas D. Holliday, Phillip T. Newton, Nicolas J. Pillon, Gunnar Schulte, Roger J. Summers, Ilga Mutule, Edgars Suna, Jesper V. Olsen, Peter Molenaar, Jens Carlsson, Volker M. Lauschke, Shane C. Wright & Tore Bengtsson, Cell, online 23 juni, 2025, doi: 10.1016/j.cell.2025.05.042

Shane C. Wright, Assistant Professor Department of Physiology and Pharmacology, Karolinska Institutet Foto: Johannes Frandsén

Pia Näsvall blir Region Västerbottens nya hälso- och sjukvårdsdirektör.

Region Västerbottens nya hälso- och sjukvårdsdirektör blir Pia Näsvall. Hon tillträder den 1 oktober 2025 och tar över efter Elisabeth Karlsson som går i pension.

Pia Näsvall är sedan 2021 hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Norrbotten.

– Det känns mycket positivt att få välkomna Pia Näsvall till Region Västerbotten och jag ser fram emot ett gott samarbete. Genom lång och gedigen erfarenhet av hälso- och sjukvård, en mycket god förståelse för våra utmaningar och behov kommer Pia starkt bidra till vår vidare utveckling, säger regiondirektör Tommy Svensson.

Glad och förväntansfull
Pia Näsvall har över 30 års erfarenhet av vårdyrket och är i grunden kirurg, har arbetat både som chefläkare och medicinsk rådgivare och har även forskat och disputerat.

– Jag är glad och förväntansfull över att ha fått förtroendet. Med stort engagemang och ödmjukhet tar jag mig an uppdraget att tillsammans med organisationens medarbetare fortsätta utveckla en tillgänglig och högkvalitativ vård. Region Västerbotten erbjuder allt från nära vård till avancerad universitetssjukvård och nationellt högspecialiserad vård, vilket känns jättespännande, säger Pia Näsvall.

Hon har arbetat som chef inom vården på olika nivåer sedan början av 2000-talet.

– Utmaningarna i Västerbotten påminner till stor del om de i Norrbotten – ekonomin och tillgängligheten är gemensamma utmaningar i hela landet. Därför behöver vi hitta nya arbetssätt och tänka innovativt kring hur vi använder den kompetens som redan finns på ett så effektivt sätt som möjligt. I Västerbotten vet jag att det finns hög kompetens, en stark innovationskraft och dynamiska forskningsmiljöer som driver utvecklingen av vården för dagens och morgondagens patienter. Det är av största vikt att vi värnar det, säger Pia Näsvall.

Ny rapport visar på värdet av forskning och kostnad av ohälsa

Investeringar i medicinsk forskning bidrar till att minska Sveriges kostnader för ohälsa, skapa fler jobb, öka landets välstånd och rädda liv. Idag presenterar Forska!Sverige en ny rapport som visar en rad exempel på detta. Stiftelsens förhoppning är att rapporten ska bidra till ökad förståelse för den medicinska forskningens betydelse, och till politiska beslut som bidrar till att öka de statliga investeringarna.

Ohälsa kostar mycket för Sverige. År 2023 uppgick kostnaderna för hälso- och sjukvården till cirka 693 miljarder kronor, vilket motsvarar 11 procent av BNP. Utöver vårdkostnader tillkommer även indirekta kostnader i form av produktionsbortfall, orsakade av sjukfrånvaro och för tidig död. Dessa kostnader uppskattas till flera hundra miljarder kronor per år.

–  Att satsa på medicinsk forskning och utveckling är en god investering. Idag lanserar vi en ny rapport som synliggör kostnader för ohälsa. Vi ger också exempel på värdet av medicinsk forskning, både i form av ökad hälsa och samhällsekonomiska vinster, säger Anna Nilsson Vindefjärd, grundare och generalsekreterare för Forska!Sverige.

Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare för Forska!Sverige

Den nya rapporten visar att investeringar i medicinsk forskning och utveckling exempelvis bidrar till:

  • Att stärka hälso- och sjukvården och rädda liv. Tack vare den medicinska forskningen kan vi behandla, bota och förhindra sjukdomar i allt större utsträckning. Exempelvis överlever idag 85 procent av alla barn som får en cancerdiagnos, jämfört med 13 procent på 1950-talet.
  • Hälsoekonomiska vinster. Forskning inom medicin och hälsovetenskap är en ekonomiskt lönsam investering då det bidrar till att sänka samhällets kostnader och att fler friska personer kan gå till jobbet. Exempelvis har forskning och ny teknik inom kranskärlssjukdom, stroke, hjärtsvikt och hjärtarytmier under en 40-årsperiod inneburit en sammanlagd hälsovinst på mellan 497 och 995 miljarder kronor.
  • Fler jobb och ökat välstånd. Forskning och kompetens inom life science utgör en grundpelare för ett konkurrenskraftigt näringsliv. Företagen bidrar i sin tur med skatteintäkter, forskningsinvesteringar och arbetstillfällen. Enbart under förra året exporterades medicinska och farmaceutiska produkter för 151 miljarder kronor. Det utgör landets näst största exportvarugrupp och värdet har ökat med 155 procent under en tioårsperiod.

De statliga anslagen för forskning inom medicin och hälsovetenskap har under de senaste åren minskat i förhållande till BNP. Det är, enligt Forska!Sverige, mycket allvarligt och oväntat givet hur värdefull investeringen är.

–  För varje krona som används till sjukvård i Sverige idag investerar staten parallellt enbart 1,35 öre i medicinsk forskning och utveckling. Det är för lite. Vår förhoppning är att rapporten ska bidra till politiska beslut som innebär att investeringen på sikt ökar till fyra öre per vårdkrona, säger Anna Nilsson Vindefjärd.

Forska!Sveriges förslag stöds av resultatet i en ny opinionsundersökning, framtagen av Verian via Sifopanelen, som presenteras idag. Där svarar nio av tio att det är viktigt, eller till och med mycket viktigt, att Sverige är världsledande inom medicinsk forskning och utveckling. 71 procent ställer sig även bakom förslaget att öka de statliga investeringarna i medicinsk forskning och utveckling till fyra öre per vårdkrona.

Läs rapporten Kostnader av ohälsa & Värdet av medicinsk forskning och utveckling

LÄSTIPS: Mordet i Almedalen av Thomas Bodström & Lars Olof Lampers

Mordet i Almedaeln. Nordstedts.

Mordet i Almedalen av Thomas Bodström & Lars Olof Lampers (2025). – En reportagebok om det verkliga mordet på Ing‑Marie Wieselgren under politikerveckan 2022. Boken innehåller intervjuer med Anna Lööf, poliser, åklagare, och skildrar hela rättsprocessen.

Torsdagen den 30 juni 2022 tar 32-årige Theodor Engström färjan till Gotland, med ett enmanstält och nyinköpta vapen i ryggsäcken. En knapp vecka senare attackerar han psykiatrisamordnare Ing-Marie Wieselgren med kniv på öppen gata mitt under Almedalsveckan. Hon avlider senare samma dag och Visby lamslås.

Trots att Engström snabbt grips och erkänner återstår många frågor. Handlar det om högerextremism, terrorbrott, psykiatrisk störning? Och inte minst: fanns det fler tilltänkta offer? Själv kallar sig Engström för en ”spökpojke” som velat ”väcka” samhället.

Under rättsprocessen blir Engströms motiv centralt, liksom den kartläggning han gjort av bland andra Annie Lööf och SVT-chefen Hanna Stjärne. Via övervakningskameror och omfattande bevismaterial kan man följa hans förberedelser såväl veckorna före som minuterna före dådet.

Hur kunde detta mord ske på själva mötesplatsen för svensk demokrati? Thomas Bodström, brottmålsadvokat, och Lars Olof Lampers, journalist, skildrar hela det tragiska fallet, med initierade kommentarer om arbetet hos polis och rättsväsende. För boken har bland annat åklagare, poliser och målsäganden Annie Lööf intervjuats.

Utöver intervjuer bygger boken på förundersökningsprotokoll och domar från rätten samt artiklar och rapporter. Ett antal personer som förekommer i den här skildringen har av integritetsskäl fått sina namn anonymiserade.

Mordet i Almedalen ingår i bokserien Svenska brott.

PODDTIPS: Njurpodden om IgA-nefrit

Sigrid Lundberg – IgA-nefrit – diagnostik, behandling och forskningsframsteg – Avsnitt 9

Redan under sin läkarutbildning blev hon fascinerad av dessa ”tysta” organ, som trots att de är så viktiga ofta är osynliga för oss. Idag kombinerar Sigrid sitt kliniska arbete med att forska på den autoimmuna sjukdomen IgA-nefrit, en sjukdom som oftast debuterar mellan 25-35 års ålder.

I det här avsnittet får du en djupare förståelse för IgA-nefrit, hur sjukdomen diagnostiseras, behandlas och vilka framsteg forskningen gör för att kunna nå målet – att helt kunna bota den i framtiden.
Länk till avsnittet.

Njurpodden är en podd om njurhälsa och njursjukdom där vi får höra både patientberättelser och expertintervjuer. Lär dig mer om förebyggande åtgärder, livstilsförändringar, forskning och framsteg – kort sagt allt om njurarna.

Övervikt och fetma kostade Sverige över 80 miljarder kronor under 2023

GettyImages.

De samhällsekonomiska kostnaderna för övervikt och obesitas (fetma) i Sverige uppgick till hela 80,4 miljarder kronor under 2023. Det visar en ny rapport från Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE), som kartlagt kostnader kopplade till barn, unga och vuxna, samt gjort framtidsprognoser för 2030 och 2040.

Enligt rapporten står produktionsbortfall – alltså förlorad arbetskraft och minskad produktivitet – för den största delen av kostnaden, 57,2 miljarder kronor. Hälso- och sjukvården belastades med 16,8 miljarder, medan läkemedel, närståendevård och kommunal omsorg tillsammans stod för 6,4 miljarder.

Totalt uppges 3 miljoner vuxna svenskar ha övervikt och 1,5 miljoner obesitas. Bland barn är siffrorna 270 000 respektive 97 000, enligt Folkhälsomyndigheten.

Kostnaderna är fördelade på 29,6 miljarder för övervikt och 50,8 miljarder för obesitas. Om trenden fortsätter oförändrat, beräknas summan stiga till 88,1 miljarder kronor år 2030 och 98,7 miljarder år 2040. En minskning av andelen med obesitas med enbart en procentenhet skulle däremot kunna minska kostnaderna med flera miljarder per år.

Rapporten, som finansierats av läkemedelsföretaget Novo Nordisk Scandinavia AB, baseras på offentliga data och forskningsstudier. IHE betonar att analys och slutsatser är deras egna.

Läs rapporten här.

Om sällsynta hälsotillstånd i Almedalen

Idag lever över 500 000 svenskar med sällsynta hälsotillstånd, och är i akut behov av förbättrad diagnostik och tillgång till nya innovativa behandlingar. Under årets Almedalsvecka bjuder därför Alexion in till tre olika seminarier med ambitionen att lyfta och diskutera lösningar på dessa viktiga frågor:

Onsdag 25 juni, 09.30 – 10.15: Pris, process och patient – krånglar vi till det i onödan?
Medverkande:
Fredrik Juserius, nordisk vd, Alexion,
Sofia Wallström, VD, Läkemedelsindustriföreningen,
Agneta Karlsson, generaldirektör, TLV.
Helena Anderin, Samhällspolitisk chef, NovoNordisk,

Onsdag 25 juni, 14.00 – 14.45: Patienten – med på riktigt eller bara en passagerare?

Medverkande:
Ziba Zareie, Director Government Affairs, Alexion AstraZeneca Rare Disease
Lise Lidbäck, Förbundsordförande, Neuroförbundet
Oskar Ahlberg, Vice Ordförande, Riksförbundet Sällsynta Diagnoser
Sven-Eric Söder, Ordförande, Statens medicinsk-etiska råd, Smer
Thomas Lindén, avdelningschef för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården, Socialstyrelsen
Oili Dahl, Ordförande, Svensk sjuksköterskeförning
Cristin Lind, Generalsekreterare, EUPATI Sverige

Torsdag 26 juni, 09.30 – 10.30: Ett år till valet – har regeringen förbättrat tillgången på läkemedel för sällsynta hälsotillstånd?
Medverkande:
Ziba Zareie, Director Government Affairs, Alexion AstraZeneca Rare Disease
Christian Carlsson, riksdagsledamot, ordförande i socialutskottet, Sveriges riksdag, KD
Christian Lindefjärd, riksdagsledamot, ledamot i socialutskottet, Sveriges riksdag, SD
Karolina Antonov, Analyschef, Läkemedelsindustriföreningen
Jens Händel Hall, ansvarig för samhällskontakter, Föreningen för kortväxta
Christofer Bergenblock, ledamot, socialutskottet, C

Anna Charlotta ny kommunikationschef på Lif

I augusti tillträder Anna Charlotta Johansson tjänsten som kommunikationschef på Lif. Som chef för Avdelningen för kommunikation och partnerskap blir hon en nyckelaktör för att utveckla och stärka Lifs kommunikation och strategiska arbete med partnerskap.

Anna Charlotta Johansson, tillträdande chef för avdelningen kommunikation och partnerskap på Lif.

– Anna Charlotta har en unik erfarenhet från politik, näringsliv och branschorganisationer, och tillför ett strategiskt djup och en kommunikativ kraft som kommer att stärka Lif som organisation. Jag ser fram emot att arbeta tillsammans och ta nästa steg i vår utveckling för att förbättra förutsättningarna för de forskande läkemedelsföretagen i Sverige, säger Sofia Wallström, vd för Lif.

Anna Charlotta Johansson har lång och bred erfarenhet av strategisk kommunikation, opinionsbildning och påverkansarbete. De senaste tio åren har hon drivit Anna Charlotta Johansson Consulting AB och bland annat haft uppdrag som kommunikationschef och senior policy- och kommunikationsrådgivare. I de rollerna har hon arbetat med flera branschorganisationer och företag, däribland Svenskt Näringsliv, Stockholms Handelskammare, Svensk Handel och Svenskt Vatten. Några andra kunder genom åren har varit Europeiska Investeringsbanken, Söderberg & Partners, Teach for Sweden, Vattenfall och Arwidssonstiftelsen.

Med tidigare uppdrag som pressekreterare åt Anders Borg och Carl Bildt samt som presschef och chef för sociala medier för Moderaterna, både under Fredrik Reinfeldt och Ulf Kristersson, har hon en gedigen ledarerfarenhet från både politik och näringsliv. Anna Charlotta är en uppskattad skribent och föreläsare och har arbetat som ledarskribent på Svenska Dagbladet och skrivit en bok om Sydafrika. Hon har under många år delat sin tid mellan Sverige och Sydafrika, vilket givit henne ett globalt perspektiv och ett omfattande internationellt nätverk.

– Life Science-branschen är en av de mest spännande och dynamiska branscherna i Sverige just nu. Frågor kring innovation och läkemedel är viktiga, inte bara när det gäller läkemedel för den enskilde utan också för att säkerställa Sveriges framtida tillväxt och konkurrenskraft. Jag ser fram emot att leda kommunikationsarbetet och aktivt arbeta med partnerskap för Lifs räkning och att tillsammans med teamet på Lif driva frågor som är viktiga för de forskande läkemedelsföretagen ­– och Sverige som en life science-nation – framåt, säger Anna Charlotta Johansson.

Anna Charlotta tillträder tjänsten den 18 augusti.

Pfizer i Almedalen


I år medverkar Pfizer vid, och är med och anordnar, dessa seminarier:

Givarkartan ritas om – hur agerar Sverige och EU för global hälsa?
Torsdag 26 juni, 8:30-9:15 på Stora Torggränd 3

Det globala hälsobiståndet står i ett avgörande skede. När länder som USA minskar sitt stöd riskerar vårdsystem att försvagas. Men förändringen öppnar för nya aktörer. Kan EU, Sverige, civilsamhället och näringslivet ta ett större ansvar för framtidens globala hälsa? Seminariet om global hälsa arrangeras av International Rescue Committee med stöd av Pfizer och Roche.

Medverkande:
• Anna Sundström, Generalsekreterare, International Rescue Committee
• Annika Strandhäll, riksdagsledamot i utrikesutskottet, S
• Anna Lasses, riksdagsledamot i utrikesutskottet, C
• Gudrun Brunegård, riksdagsledamot, KD
• Malin Parkler, vd, Pfizer Sverige
• Tobias Gerdås, ansvarig för samhällskontakter, Roche
• Malin Appelgren, samtalsledare, Paues Åberg Communications

Ta del av det officiella programmet här.


Upphandling – ett strategiskt verktyg för ett starkt totalförsvar?
Torsdag 26 juni, 10:30-11:15, Korsgatan 4

De offentliga inköpen är helt nödvändiga för att säkerställa en robust försörjning i kris och ytterst krig. Upphandlingsreglerna uppfattas dock ofta som ett hinder. Är det så, eller kan man använda den offentliga upphandlingens kraft för att stärka och utveckla Sveriges totalförsvar?

Medverkande
• Charlotte Petri Gornitzka, Landshövding, Gotlands län
• Anja Clausin, Generaldirektör, Upphandlingsmyndigheten
• Malin Parkler, vd, Pfizer Sverige
• Svante Werger, Moderator

Ta del av det officiella programmet här.


Public Health and Public Trust – The Reputation of Nordic Pharma (In English)
Thursday, June 26th, 13:00-13:55 at Österdahls brygga, m/aux Svanhild af Borgå

Confidence in pharma is vital to public health—but trust is fragile. What drives confidence in a sector shaped by high expectations and strict regulation? And what happens when trust in the Nordic pharmaceutical industry begins to erode?

Participants
• Andrei Sergeieff, Senior Advisor, Reputation and Trust Analytics
• Peter Markström, Advisor, Reputation and Trust Analytics
• Edvard Agrell, Corporate Public Affairs Manager, Bayer
• Erik Kjellin, Head of Press, Lif – De Forskande Läkemedelsföretagen
• Pia Steensland, Director of Policy & Public affairs, Pfizer Sverige
• Tobias Lundin Gerdås, Policy and Government Affairs Partner, Roche Sweden
• Sofia Rydgren Stale, President, Läkarförbundet

View the official program here.


Den underprioriterade folksjukdomen migrän kan driva systemutveckling mot en hållbar vård
Torsdag 26 juni, 13:00-14:15 på Strandgatan 20

Migrän är en utbredd neurologisk folksjukdom och den vanligast förekommande funktionsnedsättande sjukdomen för personer i arbetsför ålder. Trots att effektiva behandlingar och vårdriktlinjer finns, lyckas vi inte möta alla patienter med en jämlik, effektiv och individanpassad migränvård – än. Det här seminariet arrangeras av stiftelsen Leading Health Care i samverkan med läkemedelsbolagen AbbVie, Lundbeck, Novartis, Teva Sweden och Pfizer.

Ta del av det officiella programmet här.


Cancervården 2040 – klarar vi trycket? Nya arbetssätt för en hållbar framtid
Torsdag 26 juni, 15:15-16:00 på Birgers gränd 9

Sverige står inför en kraftig ökning av antalet cancerpatienter – en ökning med 40 procent till år 2040. Samtidigt måste vården hushålla med resurser, förbättra arbetsmiljön för personal och stärka patienternas livskvalitet. Hur kan vi tänka nytt kring vårdmodeller och samverkan för att möta framtiden? Seminariet, som bland annat lyfter initiativet Gränbyprojektet, anordnas av Nollvision cancer tillsammans med Testbed Sweden, Roche, BMS och Pfizer.

Medverkande:
• Margareta Haag, Ordförande, Nätverket mot cancer
• Boubou Hallberg, Sjukhusdirektör, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
• Marianne van Rooijen, Sjukhusdirektör, Akademiska sjukhuset
• Kjell Ivarsson, Nationell cancersamordnare, SKR
• Nicklas Sandström, Regionråd, Region Västerbotten, M
• Daniel Ågren, Personalised Health Care Lead, Roche Sverige
• Jonas Ålebring, Medical Director, Pfizer Sverige
• Linda Svensson, Senior Market Access Manager, BMS

Ta del av det officiella programmet här.

Prenumerera