Hälsodatan ska skyddas mot kvantdatorerna – Inera vill bli ett stöd
Nu ska säkerheten ökas. Morgondagens kraftfulla kvantdatorer kommer att göra dagens krypteringslösningar otillräckliga, skriver Inera i ett pressmeddelande, och meddelar att de vill kunna få hjälpa vårdsektorn att förbereda övergången till kvantsäkra it-system och skydda känslig information även mot framtida hot.
Fredrik Rosenberg, informationssäkerhetschef på Inera.
Digitala tjänster i hälso- och sjukvården bygger på att information kan delas säkert mellan många aktörer. Hälsodata behöver skyddas oavsett om de används i vården eller för exempelvis forskning, utveckling och uppföljning. Men utvecklingen av kvantdatorer innebär att stora delar av de säkerhetslösningar som används i dag på sikt kan bli sårbara.
– Inom ett antal år kommer nya kraftfulla kvantdatorer kunna knäcka de krypteringsalgoritmer som vi idag använder för att skydda våra hälsodata. Innan utvecklingen har nått ett läge där det kan vara för sent att agera behöver alla aktörer byta till kvantsäkra krypteringsmetoder, säger Fredrik Rosenberg, informationssäkerhetschef på Inera.
Projektet Framtidens ekosystem för kvantsäkra hälsodata, leds av RISE och finansieras av Vinnova. Det syftar till att förbereda hälso- och sjukvårdens aktörer på kommande säkerhetshot kopplade till kvantdatorer. Inera medverkar i arbetet som bland annat handlar om att förstå vilka tekniska, organisatoriska och praktiska förutsättningar som krävs när system som hanterar hälsodata ska migreras till kvantsäkra lösningar.
Nationellt cybersäkerhetscenter vid Försvarets radioanstalt, FRA, rekommenderar att övergången till kvantsäker kryptografi sker stegvis och strukturerat i enlighet med internationella överenskommelser och EU-direktiv. För särskilt känslig information, som behöver vara skyddad under lång tid, har EU pekat ut slutet av 2030 som tidsgräns för när övergången behöver vara klar.
– Det innebär att förberedelserna inte kan vänta tills kvantdatorerna är ett omedelbart hot, säger Fredrik Rosenberg och förklarar att det organisationer kan göra redan nu är att skaffa sig överblick över vilka kryptografiska lösningar som används, vilka system som berörs och vilka som är känsligast:
– Det här är ett omfattande arbete. Hälsodata hör till den information som bör skyddas på lång sikt, och därför behöver vi ligga steget före i säkerhetsarbetet.
En avgörande framtidsfråga, menar Fredrik Rosenberg, är att säkerheten måste kunna stärkas utan att de digitala tjänsterna blir svårare att använda. När komplexiteten ökar kan svarstider påverkas. Därför behöver kvantsäkra lösningar tas fram utan att skapa nya hinder för användare eller verksamheter.
– Ingen vill vänta tio sekunder för att logga in i ett system. Det gäller att kunna införa framtidssäkra krypteringsmetoder med acceptabla svarstider, poängterar Fredrik Rosenberg.
Regioner och kommuner ska med detta projekt kunna få stöd i det egna förberedelsearbetet och bidra till bättre överblick, tydligare kravställning och mer samordnade vägval när befintliga system och nya digitala tjänster ska anpassas till framtida säkerhetskrav.
– Projektet planerar att löpande informera om resultaten. Det är en viktig del av syftet, att så många aktörer som möjligt får nytta av arbetet och kan använda erfarenheterna i sin egen kvantsäkring, säger Fredrik Rosenberg.
