Debatt: Kolesterolet får inte bli regeringens blinda fläck
MSD:s vd Birgitta Wikman Erlandson, tillsammans med Oskar Lindeberg, chef för samhällskontakter och Tomas Täckström, medicinsk chef.
Hjärtkärlsjukdom är fortfarande Sveriges vanligaste dödsorsak. Runt 30 000 människor dör varje år och sjukdomarna står för nära åtta procent av samhällets totala sjukdomskostnader. Samtidigt vet vi att en stor del av dessa dödsfall går att förebygga, skriver företrädare för det forskande läkemedelsbolaget MSD:s vd Birgitta Wikman Erlandson, Tomas Täckström, medicinsk chef och Oskar Lindeberg, chef för samhällskontakter.
Trots detta riskerar en av de mest avgörande riskfaktorerna – högt LDL‑kolesterol – att hamna i skymundan när regeringen nu tar fram en nationell hjärtkärlplan. Det vore ett allvarligt misstag.
Högt LDL‑kolesterol är en välkänd, påverkbar och behandlingsbar riskfaktor. Ändå upptäcks den ofta för sent och behandlas i praktiken otillräckligt. I Region Stockholm kopplas så mycket som var tionde dödsfall till förhöjda LDL‑nivåer. Bakom siffrorna finns människor som aldrig fick chansen till tidig prevention – och ett vårdsystem som inte agerat i tid.
Om regeringens hjärtkärlplan ska bli mer än ett välformulerat policydokument måste kolesterolfrågan ges en central och konkret roll. I dag finns tre tydliga brister som det offentliga bär ansvar för.
För det första saknas systematik i upptäckt. Kolesterolprovtagning sker ojämlikt och ofta först när skadan redan är skedd. Eftersom både LDL‑nivå och ackumulerad exponering över tid avgör den framtida risken, innebär sen upptäckt i praktiken förlorade levnadsår. Regeringen bör därför ta initiativ till mer strukturerad kolesterolkontroll från medelåldern som en del av det nationella förebyggande arbetet.
För det andra är patienternas kunskap otillräcklig. Många saknar förståelse för sin egen riskprofil och därmed förutsättningar att agera i tid. Här krävs nationellt samordnade informationsinsatser, inte fler punktinsatser med tillfällig finansiering.
För det tredje är kolesterol kraftigt underbehandlat, särskilt bland personer med hög och mycket hög risk. Livsstilsförändringar är viktiga, men räcker ofta inte. Trots tydliga behandlingsrekommendationer är det i dag endast en minoritet som får läkemedelsbehandling och uppföljning i nivå med riktlinjerna. Detta är särskilt allvarligt efter en hjärt‑kärlhändelse, där otillräcklig LDL‑sänkning kraftigt ökar risken för återfall.
Ansvaret kan inte fortsätta att skjutas över på en redan hårt belastad primärvård utan tydliga nationella krav, styrning och uppföljning. Om regeringen menar allvar med sin hjärtkärlplan måste den också ge vården förutsättningar att leverera prevention och sekundärprevention i praktiken.
Sverige har nu ett politiskt fönster att på allvar minska hjärtkärlsjukdomarnas börda. Men det kräver att regeringen tydligt pekar ut tidig och effektiv kolesterolhantering som en av planens hörnstenar, och tar ansvar för att den också genomförs. Det handlar om jämlik vård, hållbara sjukvårdskostnader och, ytterst, om liv som annars går förlorade i onödan.
