Taiwan som motor för Life Science-forskning i Asien

Avancerad teknologi, bred grundforskning och internationella samarbeten – men också regulatoriska utmaningar. National Taiwan University (NTU) i Taipei är en dynamisk nod i Asiens life science-landskap. Pharma Industry fick ett exklusivt samtal med forskare på plats i Taipei, för att fånga trenderna som formar Life Science-branschen i Asien.

Ett nav för tvärvetenskapliga möten
I Life Science Building vid National Taiwan University (NTU) i Taipei samlas forskare från molekylärbiologi, ekologi, fysiologi och evolutionsbiologi under samma tak. Arkitekturen och organisationen är utformade för att främja spontana samtal och samarbeten.

”Byggnaden spelar stor roll för samverkan och är designad för att göra samarbeten enklare. Professurerna uppmuntras att hitta partners från andra institutioner eller sjukhus,” berättar professor Yi-Sheng Cheng, expert på strukturell biologi. ”Inom mitt område strukturell biologi, använder vi röntgenstrålning för att studera proteinstrukturer. Genom att förstå proteinernas strukturer kan vi lära oss om deras funktioner och designa inhibitorer, vilket kan vara användbart för läkemedelsutveckling.

Professor Yi-Sheng Cheng, expert på strukturell biologi, National University of Taiwan, Taipei.

Life Science-klustret på NTU arrangerar bilaterala symposier och internationella gemensamma finansieringsinitiativ med partneruniversitet i Japan, Korea och även några europeiska länder. Detta främjar innovation och samarbeten, skapar samarbetande team och gemensamma forskningsagendor.

För NTU handlar det inte om att satsa på ett specifikt spetsområde, utan om att ge forskarna frihet att använda den senaste tekniken på sina egna vetenskapliga frågor.
Professor Chau-Ti Ting, som forskar inom evolutionär genetik, beskriver miljön förklarar:
”Vi har inte en enskild prioritering. Gemensamt är i stället att alla använder de mest avancerade teknologierna – från single-cell-sekvensering till stabil isotopanalys – för att förstå allt från gener till ekosystem.” Universitetet uppmuntrar också internationellt samarbete genom MOU:er och utbytesprogram, som drivs av universitetets Office of International Affairs.

Professor Chau-Ti Ting, National Taiwan University, Taipei.

Från azukibönor till regenerativ medicin
Forskningsprojekten på NTU spänner över ett brett spektrum. Ett internationellt uppmärksammat exempel är studierna av hur azukibönan blev en odlad gröda, där NTU-forskare genom populationsgenomik spårat bönans ursprung i norra Asien och dess spridning genom historien.

Ett annat projekt rör bakteriell transkriptionsreglering och stamcellsregeneration – med tydliga implikationer för hälsa och jordbruk. Professor Chengs egen forskning på proteinstrukturer med hjälp av röntgenkristallografi öppnar vägar för framtida läkemedelsutveckling: ”Genom att förstå proteinernas struktur kan vi designa inhibitorer som kan användas för nya läkemedel,” berättar Professor Cheng entusiastiskt.

Professor Ting lägger till: ”CRISPR-Cas9 till exempel, används i stor utsträckning inom genetiken här och har uppenbart potential för praktiska tillämpningar. Jag deltar i månatliga diskussioner med kollegor på den medicinska fakulteten om hur genetiska teknologier kan tillämpas.

Regleringar bromsar kommersialisering
Trots forskningsframgångarna är vägen till industriella tillämpningar ofta lång. Båda professorerna lyfter fram regulatoriska hinder som ett problem.

”Den taiwanesiska regeringen uppmuntrar oss att länka forskning till kommersiella tillämpningar, men det finns ingen tydlig strategi,” säger professor Cheng.

Professor Ting instämmer och pekar på cellterapi som exempel: ”Teknologin utvecklas snabbare än regleringarna. Det skapar etiska och juridiska utmaningar som kräver bättre samarbete mellan forskare, myndigheter och allmänhet. Jag tycker att regering, forskare och allmänheten behöver arbeta närmare tillsammans för att hantera ny teknik på ett ansvarsfullt sätt.”

Internationellt samarbete – möjligheter för Sverige
Även om formella samarbeten med svenska aktörer ännu är begränsade, finns potential. Professor Cheng menar att länderna kan komplettera varandra: ”Sverige är starkt inom läkemedel, medan Taiwan är starkt inom jordbruk och grundforskning. Det kan bli en perfekt kombination.”

NTU driver utbytesprogram och bilaterala symposier med Japan och Korea. Att även knyta tätare band till nordiska universitet och företag skulle kunna ge nya vägar för tex translationell forskning och CRISPR-baserade terapier.

Trendspaning
Framtidstrender som är särskilt viktiga att följa rör flera områden. För det första kan förändringar i Taiwans biotekniska regelverk snabbt öppna nya möjligheter för kommersialisering. Samtidigt väntas kombinationen av strukturell biologi och maskininlärning – AI och bioinformatik – få ett allt större genomslag inom läkemedelsutvecklingen. NTU:s styrka inom ekologi och växtforskning kan dessutom ge Taiwan en central roll i utvecklingen av klimatrelaterad jordbruksteknik och agritech. Slutligen lyfter professor Ting fram betydelsen av vetenskapskommunikation och samhällsacceptans: ”Vi måste göra avancerade teknologier begripliga för allmänheten så att samhället kan acceptera och använda dem,” menar professor Ting.

Vägen från laboratorium till marknad
NTU i Taipei framstår som ett dynamiskt centrum för grundforskning och teknologisk innovation i Asien. Samtidigt kräver vägen från laboratorium till marknad bättre regler, tydligare statliga strategier och fler industriella partnerskap. För svenska aktörer inom läkemedel, bioteknik och agrarteknik öppnar sig därmed möjligheten till strategiska samarbeten med Taiwans ledande universitet – en chans att kombinera teknologisk spets med internationell påverkan.

Bertil Berglund, BSc Politics & Economics, Lunds universitet/National Taiwan University, e-post: [email protected]