Pharma – business as usual?

Pharma – business as usual?
Många av dagens säljare är sprungna ur 1980- och 90-talens LIF/RUFI-utbildning, och kan ha många namn: läkemedelskonsulenter, säljare, produktspecialister, account managers eller distriktsansvariga. Grovt förenklat kan man beskriva nyrekryteringarna till industrin de senaste 45 åren så här: 1980-talet dominerades av sjuksköterskor, vårdlärare, ekonomer och officerare, under 1990-talet rekryterades främst apotekare och ekonomer medan det sedan i början av 2000-talet främst rekryterats enstaka apotekare, en trend som verkar bestå. Tillskotten av nyrekryteringar under de senaste tio åren inom läkemedelsindustrin ligger på en alldeles för låg nivå, framför allt till positioner inom försäljning och marknadsföring. Konsekvenserna av detta för både enskilda läkemedelsföretag och för industrin i sin helhet blir en osund likriktning. Dock har, under de senaste 10–15 åren, ett flertal internationella läkemedelsföretag på den svenska marknaden i omgångar omorganiserat och omstrukturerat sina svenska/ nordiska dotterbolag. Bland annat har man kraftigt minskat sälj- och marknadsorganisationerna. Vilka konsekvenser för detta med sig för möjligheten att upprätthålla en dynamisk och utvecklande bransch? Vad har detta fört med sig när det handlar om möjligheten för unga, nyutexaminerade talanger att ta sig in i industrin? Status quo kan tyckas vara ett gångbart begrepp i sammanhanget.

Läs hela artikeln som PDF