Myndigheters beslut begränsar tillgången till läkemedelsstatistik

Myndigheters beslut begränsar tillgången till läkemedelsstatistik

Socialstyrelsen och eHälsomyndigheten (EHM) har nyligen fattat beslut som på ett betydande och olyckligt sätt kommer att minska transparensen i läkemedelsstatistiken. Konsekvensen blir att det blir svårare att följa upp och utveckla det svenska läkemedelssystemet menar LIF. De beslut som Socialstyrelsens och EHM fattat riskerar såväl genomförandet av den kommande Life Science-strategin som Läkemedelsutredningens nyligen presenterade förslag för att utveckla läkemedelsprissättningen.

Sverige var ett av de första länderna i världen med sammanhållen läkemedelsstatistik. Denna statistik hanteras idag av Socialstyrelsen och EHM. Statistiken är tillgänglig för aktörer som SKL, regioner, TLV, läkemedelsföretag, statistikföretag och andra. Men nu har de två myndigheterna aviserat ett beslut om att inte längre tillhandahålla statistik på produktnivå. Orsaken uppges vara sekretess för företagen.

LIF ställer sig mycket frågande inför motiveringen, då såvitt LIF känner till, inga företag har begärt sekretess för dessa uppgifter eller ifrågasätter den nationella läkemedelsstatistiken. Tvärtom är den en viktig förutsättning för läkemedelsföretagen i Sverige och LIF har kontinuerligt bidragit till arbetet med statistiken under årtionden.

LIF anser att det är oacceptabelt att skattebetalares, beslutsfattares och tillverkarnas insyn i den offentligt finansierade läkemedelsmarknaden begränsas. Det är svårt att förstå hur myndigheterna kan komma fram till att läkemedelsföretagens förmodade affärsintressen ska väga tyngre än den transparens som funnits i hanteringen av läkemedelsstatistiken i mer än 40 år. LIF har därför tillskrivit regeringen med en hemställan om en lagöversyn för att säkerställa fortsatt transparens i läkemedelsstatistiken. LIF undersöker även möjligheterna att överklaga myndigheternas beslut.

Det är viktigt att hålla i minnet att detta handlar om avidentifierad försäljningsstatistik som apoteken – inte läkemedelsföretagen – enligt lag är skyldiga att rapportera till EHM. Det är statistik som inte riskerar att äventyra enskilda patienters integritet. I ett större perspektiv leder myndigheternas beslut till att den svenska förmågan att förverkliga den potential som finns i ökad analys av hälsodata måste ifrågasättas. Det är svårt att se att myndigheter som gör en så restriktiv tolkning i hanteringen av aggregerad försäljningsstatistik ska kunna tillhandahålla individbaserade hälsodata för de analyser av hälsodata som behövs för olika ändamål från grundläggande forskning till uppföljning av myndighetsbeslut och datadriven prissättning av läkemedel. De beslut som Socialstyrelsens och EHM fattat riskerar därför genomförandet av såväl den kommande Life Science-strategin som Läkemedelsutredningens nyligen presenterade förslag för att utveckla läkemedelsprissättningen.

För att visionen om Sverige som ett starkt Life Science-land inte ska framstå som en utopi uppmanar LIF regeringen att snarast genomföra åtgärder för att säkerställa fortsatt transparens i läkemedelsstatistiken.