Etik och marknadsföring: Skäl till självkritik?

Marknadsföringen av läkemedel är ständigt omtvistad. Branschen klandras inte sällan för en alltför aggressiv marknadsföring för att maximera försäljningen. I synnerhet har kritiken mot industrin varit hård i USA, där flertalet bolag dömts för eller ingått förlikningar i miljarddollarklassen efter omfattande och tillsynes medvetet oetiskt försäljningsarbete. I Europa har exemplen på oetiskt försäljningsarbete dock varit avsevärt färre. En rad faktorer kan ligga bakom denna skillnad men en viktig sådan är säkerligen det amerikanska rättssystemets uppmuntran att läcka information (whistleblowing) genom att ekonomiskt belöna personal inom ett bolag som avslöjar olaglig marknadsföring, bedrägeri eller korruption. Följaktligen har de stora rättsfallen i USA grundat sig på läckt information och vittnesmål från personal som arbetat inom företagen. Men det finns ytterligare en faktor som delvis skulle kunna förklara skillnaderna mellan USA och Europa – de egenåtgärdssystem som branschen i flera europeiska länder inrättat för att stävja oetisk marknadsföring. I en nyligen publicerad studie i tidskriften PLOS Medicine tittade tre forskare närmare på två sådana egenåtgärdssystem: det svenska och brittiska, som båda är välutvecklade och välförankrade. I Sverige finns sedan länge ett egenåtgärdssystem med Informationsgranskningsmannen (IGM) och Nämnden för Bedömning av Läkemedelsinformation (NBL) dit företag, organisationer, läkare och andra kan vända sig med klagomål som rör avsteg från Läkemedelsindustrins Etiska Regelverk (LER). I Storbritannien finns motsvarande instanser.

Läs hela artikeln som PDF